Bilder från den grekiska ön Hydra

		Utsikt mot västra sidan av staden Hydra som ligger på, den delvis branta, sluttningen runt hamnen. Det finns många pittoreska gränder och många trappor. Till höger ses flera archondiká (se beskrivningen nedan).
		Del av östra sidan av staden Hydra.
		En av de många pittoreska gränderna.
		Vid detta lilla torg ligger en taverna.
		På vägen mot byn Vlichós ligger detta hus och åsnan får vara representant för öns främsta transport- och samfärds-medel.
		Här ses en del av byn Kamíni som ligger strax väster om staden Hydra.
		Den här bron ligger ovanför stranden vid Vlichos. Denna strand är en av de få på det bergiga Hydra med branta klippor vid havet.
		Om man till fots beger sig nästan så så högt som det går på Hydra så kommer man, efter några timmars vandring, till klostret Ágios Ilías. Här ses mosaiken ovanför klostrets port.

	Något om Hydra
	Hydra (Ídra) ligger utanför nordöstra kusten av Peloponnesos (Pelopónnisos) mellan Saroniska och Argoliska bukterna. Ön är långsmal och tämligen bergig med de högsta topparna upp mot 600 m över havet. Ytan är 55 km², längden 40 km och bredden som störst 5 km. Smärre skogar med aleppotall finns, men annars är ön kal. Det fasta invånarantalet är c:a 3000. Hydra är en ö med mycket turism och det finns dagliga förbindelser med ön, främst med Pireus/Zea, Poros, Spetses men även med Peloponnesos. All bebyggelse på ön ligger koncentrerad till huvudorten, som också heter Hydra, och området i dess närhet.
	Förutom de reguljära förbindelserna besöks Hydra av flera dagliga båtrundturer. På grund av detta faktum finns många guldaffärer och affärer som säljer allehanda krafs i den pittoreska hamnen. Trots turismen finns inga stora hotell utan många mindre pensioner och små hotell. Dessutom är motorfordonstrafik förbjuden (en ordinär sopbil finns dock) och det främsta transportmedlet är åsna. Hydra gjorde sig under en ganska lång tid efter andra världskriget känt som mötesplats för konstnärer och artister från hela världen, men detta förhållande är inte lika utpräglat längre.
	Under 1700- och 1800-talen var Hydra ett handelscentrum med 30.000 invånare och många rika köpmän. Vid tiden för den grekiska befrielsegörelsen (i början av 1800-talet) spelade Hydra en stor roll och utrustade en krigsflotta på 150 skepp tillsammans med grannön Spétses. De som bekostade denna flotta var öns rika köpmansfamiljer. Bland dessa är familjerna Miaoúlis, Voulgáris, Koundouriótis, Tombázis och Voudoúris de mest kända. De bodde i s.k. archondiká (stora patricierhus med upp till fyra våningars höjd) som fortfarande finns kvar, delvis som muséer.