|
|
Ovan: Flamingor övervintrar vid Saltsjön utanför Larnaka. Läs mer om detta och om Saltsjön i Del 3.
|
Vänster: Strandpromenaden bredvid Finikoúdes (betyder ung. Palmgatan men den heter egentligen Athenboulevarden) i Larnaka med palmer och rejält tilltagen belysning som lyser starkt på nätterna. Det är tämligen glest med promenerande denna marsdag.
|
|
|
|
Nästan längst bort (söderut) på strandpromenaden finns numera en brygga med parkbänkar. I bakgrunden ser man lyftkranarna i Larnakas hamn.
|
|
|
Från bryggan ser man, i slutet av strandpromenaden, det turkiska fortet (som från början var ett lusignanskt slott vilket byggdes om till ett fort av turkarna 1625). Under britternas fösta år i slutet av 1800-talet användes fortet som fängelse, men nu är det medeltidsmuseum för Larnakadistriktet. Till höger ses minareten vid moskén Djami Kebir.
|
|
|
Här är moskén Djami Kebir (Stora moskén) som nästan alltid verkar vara under reparation. Från början var det en kyrka som turkarna gjorde om till moské. Moskén används fortfarande, men inte av turkcyprioter (som inte finns här längre) utan av invandrade muslimer från andra länder.
|
|
|
Gata invid moskén Djami Kebir.
|
|
|
|
|
Minareten till moskén Djami Kebir sedd från en gränd en bit in från strandpromenaden.
|
|
|
|
|
Gatubild från den gamla turkiska stadsdelen söderut.
|
|
|
Gatan Piyale Pasha går söder om fortet ner mot Makenzie-området. Gatorna i denna del av Larnaka har kvar sina turkiska namn. Denna bild tagen intill det turkiska fortet är från 2009, numera ser det något annorlunda ut längs denna gata. Se bilden nedan.
|
|
|
Från Makenzie ses här den nya lyxiga strandpromenaden längs Piyale Pasha upp mot det turkiska fortet vid Finikoudes.
|
|
|
I norra änden av strandpromenaden vid Europatorget (Platía Evrópis) ligger Larnakas nya kulturcentrum i upprustade byggnader i kolonial stil från britternas första tid på Cypern. Här finns ett galleri, paleontologist muséum och lokaler för tillfälliga utställningar.
|
|
|
Vid norra änden av strandpromenaden kan man gå ut på piren vid småbåtshamnen.
|
|
|
En del av palmerna vid Finikoudes med småbåtshamnen längre bort. Till höger efter kusten långt bort ligger Agia Napa.
|
|
|
Rondell vid början av Artemidosboulevarden som går ut rakt bakom fontänen mot flygplatsen. Till vänster ingången till en idrottsplats.
|
|
|
En ganska typisk vy från de nyare delarna av Larnaka (Stadiongatan går ut till Georgos Grivas Digenisgatan nära Larnakas bibliotek och teater).
|
|
|
Utsikt över Larnaka från ett hustak. Längst bort ses en byggkran, det byggs ständigt i Larnaka.
|
|
|
"Kretensiska hörnet" heter detta kafé och ouzeri. Varje onsdag är det levande musik här enligt anslag på väggen.
|
|
|
Norra delarna av Larnaka har till största delen byggts ovanpå platsen för den gamla stadsstaten Kition. Denna bild visar det nordligaste utgrävningsområdet inte så långt från f.d. varuhuset Sarrís (numera används lokalerna av annat affärsföretag). Det som ses är lämningarna av en mykensk stad byggd ovanpå tidigare bebyggelse från 1300-talet f.Kr. Mer om Kition i beskrivningen längst ner på sidan.
|
|
|
Denna utgrävningsplats ligger centralt i Larnaka alldeles norr om det arkeologiska muséet. Här pågår utgrävningar snart sagt alltid när vädret tillåter. Det som ses här är bara en liten del av området.
|
|
|
|
Kort beskrivning av Larnaka
|
|
Lárnaka är den tredje största staden på Cypern med över 75000 invånare. Före den turkiska invasionen 20:e juli 1974 hade staden 28000 invånare inklusive de turkcyprioter som bodde där då. Det betyder att det i Larnaka nu bor tre gånger så många som före invasionen. Den största delen av de nya invånarna är givetvis grekcyprioter, de flesta från Famagusta (Ammóchostos) och området däromkring, men det har också kommit en hel del kristna libaneser. Dessutom finns det invandrare från andra länder. Den stora befolkningsökningen har givetvis medfört att det byggts många nya bostäder. Bebyggelsen har expanderat mest mot nordväst och norr.
|
|
Det bor också ett inte försumbart antal utlänningar i Larnaka (många nordeuropéer övervintrar här). På sommarhalvåret kommer dessutom många turister. Dessa bor till en del i själva staden där det finns många hotell och lägenheter (det finns en stor badstrand mitt i centrum utmed strandpromenaden). Många bor söder om centrum i Makenzie-området där det finns en lång badstrand, men framför allt finns det en hel del hotell efter stranden en bit nordost om Larnaka utmed vägen mot den brittiska basen Dekelia (vägen fortsätter sedan mot Agia Napa och Protaras där den stora delen av de svenska besökarna håller till). Turismen har alltså stor betydelse för Larnaka, och den fick mycket ökande betydelse sedan det stora turistområdet runt Famagusta hamnade på den turkcypriotiska sidan.
|
|
Söder om Larnaka ligger flygplatsen som tar emot större delen av alla besökarna till den grekcypriotiska sidan (staden Pafos västerut har också en mindre flygplats). Det var inte meningen att det skulle bli så, men efter cyperns delning så hamnade den i början av 1970 talet nya flygplatsen utanför Lefkosía (Nicosia) på gränsen mellan norr och söder och kunde inte användas, därför fick Larnaka en internationell flygplats. Larnaka har dessutom en hamn av betydelse för handeln, men den är mindre än den i Limassol (Lemesós). Passagerartrafiken i hamnen är obetydlig (ingen trafik med Grekland numera).
|
|
Larnaka är den äldsta fortfarande bebodda staden på Cypern. Kition, som var det antika namnet för Larnaka, grundlades under tidig bronsålder omkring 1800 f.Kr. På 1200-talet f.Kr. kom det greker från Mykene och bosatte sig här och bildade en stadsstat. Sedan kom fenicierna hit på 800-talet och gjorde staden till sitt stadskungarike. Under de grekisk-persiska krigen på 400-talet f.Kr., då staden var på persernas sida, blev dess makt allt svagare och strax före 300-talets slut var den feniciska kungamakten slut. Staden förlorade ännu mer i storhet genom en stor brand ungefär 250 f.Kr.
|
|
Under romersk och bysantinsk tid var Kition av mindre betydelse, men växte under lusignanerna och senare också under turkarna då staden blev en viktig handelsstad. Omkring denna tid får staden sitt nya namn Larnax som senare blev Larnaka. (Lárnax på äldre grekiska och lárnaka på modern grekiska betyder kista eller sarkofag. Staden fick namnet p.g.a. att många gravar hittades i området.) När britterna tog över Cypern 1878 flyttade de över en stor del av handeln och förvaltningen till Famagusta. Larnaka fick då en nedgångsperiod igen. Nu är staden alltså på uppgång p.g.a. det som står i början av denna beskrivning.
|
|
Del 1 Del 2 Del 3 Del 4
|
|
|
|
|