Bilder från Lefkosia (Nicosia) på Cypern

		Statyn här vid Kyprianosplatsen föreställer Cyperns förste president ärkebiskopen Makarios III (född 1913 som Michail Mouskos, död 1977). Byggnaden bakom är alls inte någon gammal byggnad utan det är ärkebiskopens nya palats i neobysantinsk stil och som blev färdig i början av 1960-talet. Bakom i en flygel finns Makarios III:s kulturcentrum som bland annat inrymmer det Bysantinska muséet vilket har en mycket förnämlig samling av cypriotiska ikoner från 800-talet till 1700-talet.
	Kyrkan Ágia Faneroméni är betydligt större än katedralen Ágios Ioánnis som ligger bredvid ärkebiskopens palats. Agia Faneromeni är från 1872 och där har man begravt ärkebiskopen Kyprianos och några andra biskopar som avrättades av turkarna under det grekcypriotiska upproret 1821 (det år då grekerna började sitt frihetskrig på Peloponnesos).
		Detta är Faneromeniskolan, grundad 1859, som ligger intill Agia Faneromeni. Bilden är tagen för en hel del år sedan, fast skolan ser lika ut idag. Den grekiska texten på banderollen lyder i översättning: "Vår gräns går vid Kerínia". Kerinia är den vackra staden på nordkusten som nu ligger i den av Turkiet ockuperade delen av Cypern.
		Helt nära och nordost om Agia Faneromeni ligger denna lilla Arablarmoskén. Den är inte byggd som moské, i sjäva verket var det en kyrka som byggdes på medeltiden, med namnet Stavrós tou Missirikou, som blev förvandlad till moské sedan turkarna erövrat Cypern 1570.
		Panagía Chrysaliniótissa, Vår fru av det gyllene linet, som började byggas i mitten av 1400-talet. Det är en av de finare kyrkorna i Lefkosia och den ligger i den nordöstra delen av den grekcypriotiska delen av Lefkoasia innanför stadsmuren.
		Lidragatan (Lídras) är den största affärsgatan i Lefkosia. Det är en gågata, men se upp, det hindrar inte att det plötsligt kommer en motorcykel.
		Det här är i Laikí Gitioniá (betyder ungefär Folkliga grannskapet eller kvarteret) som kan ses som en liten motsvarighet till Plaka i Athen. Här var det förr glädjekvarter, men nu är det fullt med souvernirbutiker, kaféer och restauranger med mer eller mindre påträngande inkastare.
		Det går inte att undvika att här också ha bilder som berör det faktum att Lefkosia är Europas nu enda delade huvudstad. Sedan Turkiets invasion 1974 är Lefkosia delat i en grekcypriotisk och en turkcypriotisk del. Bakom oljefaten är det en liten buffertzon längs den s.k. Gröna linjen och sedan är det den turkcypriotiska stadsdelen.
		Flaggorna befinner sig i den turkcypriotiska delen av Lefkosia. Det är den turkiska flaggan till vänster och den turkcypriotiska till höger.
		Annan avstängd gata invid Gröna linjen.
		Det här är Heliga korsets romersk katolska kyrka som ligger vid Pafosgatan nära den gamla Pafosporten i stadsmuren. Kyrkan ligger alldeles vid Gröna linjen och till höger om kyrkan ses oljefaten som spärrar av Pafosgatan.
	I den inre delen av Lefkosia, som har orientalisk prägel, finns det många små verkstäder av olika slag. Ofta måste man ta gatan till hjälp då verkstadsytorna är ganska små.
		Flera byggnader längs Gröna linjen förfaller och kan falla ihop vid en jordbävning, därför har varningsskyltar satts upp.
	Omeriyehmoskén byggdes inte heller ursprungligen för sitt ändamål. Den var ursprungligen en augustinsk kyrka från 1300-talet som Mustafa Pascha lät bygga om till moské på 1570-talet.
		Se på en liten film härifrån som följer minareten nerifrån och upp.
		Det är fredagsbön i Omeriyehmoskén. De som deltager i bönen är inte cyprioter utan är till största delen sydostasiatiska muslimer som det finns många av i den grekcypriotiska delen av Cypern.
		Del av Lidragatan där man i bakgrunden ser Pendáktylosmassivet (Keriniabergen) på den turkcypriotiska sidan. Långt bort på bergssidan ser man halvmånen i den turkiska flaggan. Under flaggan står texten: "Lycklig den som kan kalla sig turk". Till höger om flaggan, här skymd av byggnaderna, finns den turkcypriotiska flaggan.
		Stadsmuren, här är det en del av Caraffabastionen, som ursprungligen byggdes av venetianarna 1567-1560. Muren går som en cirkel runt Lefkosia och har elva bastioner och omkretsen är nästan 5 km. Hälften av muren ligger på vardera grekcypriotiskt respektive turkcypriotiskt område.
		Alla bilder ovan är från staden innanför stadsmuren, men större delen av det moderna Lefkosia ligger utanför och ser ut som en vanlig grekisk modern storstad.

	Något om Lefkosia
	Lefkosía (Nicosia) ligger på Mesaoríaslätten vilken ligger mellan Troodosbergen och Pendáktylosmassivet (Keriniabergen). Mesaoría betyder helt enkelt mellan bergen på grekiska. Lefkosia är Cyperns största och enda stad i inlandet och är huvudstad, delad på mitten, för både Republiken Cypern och Norra Cyperns turkiska republik. Det är omkring 240000 invånare i den grekiska delen och knappt 60000 i den turkiska delen. I Lefkosia utkämpades de hårdaste stiderna under den turkiska invasionen 1974.
	Efter stridernas slut delades den gamla staden inom muren i två nästan lika stora delar av den s.k. Gröna linjen. För att uppnå detta ligger den turkcypriotiska gamla delen och området strax norr om som en udde in i den grekcypriotiska delen av hela Lefkosia. Gränslinjen kan idag passeras av EU-medborgare vid Ledra Palace Hotel som är övertaget av FN genom FN-styrkorna på Cypern UNFICYP.
	Lefkosia grundlades nära den antika platsen Ledra på 300-talet f.Kr. av Lefkos, som var son till Ptolemaios I av Egypten. Stadens namn kommer inte säkert från grundaren utan kan också komma av léfki som betyder poppel på grekiska. Lusignanerna döpte om staden till Nicosie vilket av britterna ändrades till Nicosia. 1995 bestämdes officiellt att staden skulle återfå sitt gamla namn Lefkosia på grekiska och på turkiska Lefkosa.
	I Lefkosia finns flera kulturcentra och muséer. Det kanske förnämsta muséet är Cyperns muséum som är det arkeologiska muséet. Det ligger utanför stadsmuren ganska nära Pafosporten. Bland alla de föremål som finns där är den imponerande samlingen av c:a 2000 statyer och statyetter i terrakotta från 600-500 f.Kr. som grävdes fram vid Agia Irini på norvästra Cypern av den legendariska svenska cypernexpeditionen 1929. Expeditionen leddes av uppsalaprofessorn Einar Gjerstad som har fått en gata uppkallad efter sig i Larnaka.