Meltemi - Den etesiska vinden

	De flesta som har varit i Grekland har nog hört att den vind som kommer norrifrån (från nordväst till nordost beroende på plats) på somrarna kallas Meltémi. Vinden ger namn åt många företeelser som t.ex. tavernor, hotell, båtar och resebyråer. Jag tänker här skriva om några fakta och också om egna upplevelser av denna vind.
	Meltemin kallades av de gamla grekerna för etesisk vind (av étos som betyder år och förmodligen menande att vinden återkom årligen). All vind som blåser från norr är inte Meltemi, under vinterhalvåret blåser den kalla och ibland mycket hårda nordanvinden (på grekiska Voriás eller Vorrás). Meltemin blåser från maj till oktober och främst under mitten av denna period. Förekomsten och styrkan av vinden kan variera från år till år.
	Meltemin drar ner över Egeiska havet från norr och i den sydvästra delen av havet blir den nordostlig, medan den i den sydöstra delen blir nordvästlig. Det är en varm torr vind, som vanligen blåser vid klar himmel. Med varm vind menar jag att den inte är kylig, fast den skänker svalka i den stekande solen. Däremot finns det en mycket varm vind, Sirókos (av italienska scirocco), som kommer blåsande sydostifrån från Sahara, men det är en helt annan historia.
	Meltemin brukar vanligen avta då natten faller på, för att återkomma på förmiddagen eller middagen, så seglare som inte vill ha för starka vindar bör avsegla tidigt. Men vinden kan också blåsa dygnet runt i över en vecka, nyckfull alltså, som så mycket annat i Grekland. Vindstyrkan är normalt 4-5 Beaufort men den kan vara 6-7 Beaufort. Eftersom den grekiska arkipelagen är så varierande, så har också Meltemin varierande egenskaper i de olika delarna av den. Utan Meltemin blir dock livet på öarna ganska tungt under sommarmånaderna, vilket många greklandsresenärer har erfarit.
	Men hur kommer det sig att Meltemin blåser?
	Vinden uppkommer då det ligger ett högtryck över Balkan och Ungern och det samtidigt är ett lågtryck över Turkiet. Detta är dock något relativt, lågtrycket över Turkiet är i själva verket också ett högtryck, fast av lägre tryck än det över Balkan. Nåväl, den uppkomna tryckskillnaden är den huvdudsakligaste anledningen till Meltemin och vinden uppstår för att utjämna tryckskillnaden.
	Lokala speciella följder av Meltemin förekommer, som till exempel på sydsidan av Kreta. Den nordliga vinden pressar upp den torra luften på Kretas berg och den blir avkyld på den höga höjden. Den kalla förtätade luften faller sedan ner för bergens södra branta sidor och det blir kraftiga byiga vindar på Kretas sydsida och havet där utanför. Jag har egen erfarenhet av detta från flera tillfällen, som t.ex. en gång då stolar och bord for runt på tavernorna och fönsterluckor, som inte var upphäktade, slogs sönder i Chora Sfakion.
	En annan gång, när var jag ute på havet söder om Kreta på väg till ön Gavdos, blev det en fruktansvärd sjögång och många blev mycket illamående och offrade till Poseidon. Jag klarade mig turligt nog från att göra detta. Mitt under sjögången, när kaptenen hörde att jag var från Sverige, så öppnade han en lucka i däcket och pekade på motorn, som var av märket Volvo Penta. Han menade att detta var en garanti för att resan skulle gå bra och det gjorde den faktiskt, fast vi kom fram betydligt senare än tidtabellen sade och det blev ofrivillig övernattning på Gavdos.