|
|
Samos 1978 - I huvudstaden Vathí är det en regnig fredagseftermiddag i början av september och alla väntar på att den dåvarande premiärministern Konstantínos Karamanlís ska visa sig under sitt besök på Samos.
|
|
|
Samos 1978 - Denne man i Vathi är mer intresserad av fiske än av att vänta på ministern.
|
|
|
Samos 1978 - Det gick inte att få någon närbild på Karamanlis på fredagen, men nästa dag när han kom till Pythagório lyckades det bättre. Karamanlis ses här till vänster med den dåvarande borgmästaren i Pythagorio till höger.
|
|
|
Samos 1978 - Benhuset (osteofilákio) vid en begravningsplats. När den döde har legat i jorden i tre år eller mer så grävs graven oftast upp och benen rengörs och förvaras sedan i en låda i ett benhus.
|
|
|
Lamia 1979 - Staden Lamía i landsdelen Stereá Elláda ligger 22 mil nordväst om Athen på vägen mot Thessaloniki. Uppe på höjden (det antika akropolis) ligger en frankisk borg. 15 km sydöst om Lamia ligger Thermopyle där Leonidas och hans mannar kämpade till siste man år 480 f.Kr. för att hejda perserna.
|
|
|
Kalambaka 1979 - Från torget i Kalambáka i Thessalien ses de märkliga klippbergen Metéora. (Adjektivet metéoros betyder "hängande i luften" och meteorologi betyder alltså egentligen läran om det som hänger i luften.) Ovanpå (upp till över 400 m över Kalambaka) klipporna ligger sex idag fortfarande bebodda kloster, ursprungligen var de över 20 och det första byggdes för över 600 år sedan. 1979 var Meteora inget vanligt besöksmål, medan det idag går många utflykter dit och munkarna och nunnorna har insett att man kan få in pengar till sina ovanligt belägna kloster genom att ta betalt för besök.
|
|
|
Meteora 1979 - Klostret Metamorfóseos tou Sotíros (Frälsarens, dvs. Kristi, förklarings kloster). Klostrets kallas också Megálo Meteórou, "Meteoras stora"). Det grundades i mitten av 1300-talet av munken Athanasios. Ursprungligen lär munkarna ha klättrat upp till klostret, men sedan byggde man den hiss som ses till höger med ingången till den längst ner på bilden. Trapporna till vänster om hissen tillkom först i början av 1900-talet. Hissen används fortfarande för varutransporter men inte för personer.
|
|
|
Meteora 1979 - Munkklostret Varlaám sett från Metamorfoseosklostret. Klostret grundades i mitten av 1300-talet av eremitem Varlaam.
Den som vill veta mer om Kalambaka och Meteora med sina kloster, dess historia, se bilder, få besökstider och annat, kan gå till den utmärkta hemsidan Meteora - Kalambaka.
|
|
|
|
|
Metsovo 1979 - Väster om Kalambaka på östra sidan av Pindosbergen ligger byn Métsovo mer än 1100 m ö.h. Där kan man kan få känslan av att befinna sig i alperna eller åtminstone i bergen i Bulgarien. De gamla husen har skiffertak som ses på bilden. En viktg sysselsättning i Metsovo är får- och getskötsel. Av mjölken tillverkas ost och ysterier ser man på många ställen i byn.
|
|
|
Metsovo 1979 - Busstationen en tidig septembermorgon. Numera är inte bara ost en viktig näring för Metsovo, där finns faktiskt också skidbackar för utförsåkning på vintern och på sommaren stannar många till på vägen till och från Meteora.
|
|
|
Chios 1981 - Staden Chíos på öns östra sida var och är fortfarande ingen stor turistö för icke greker. Den ligger inte lämpligt till för båtluffare som öarna söderut. Chios är en rik ö och har flera välgörare i form av invånare och deras ättlingar som utvandrat till bl.a. Australien. Ön är för övrigt en av de 7 öar som Homeros föddes på! En sevärdhet i staden är Adamantios Korais' bibloitek som har över 130000 band. Det är värt ett besök.
|
|
|
Chios 1981 - Utanför ett kafé i byn Mestá.
|
|
|
Chios 1981 - Torget i byn Pirgí 28 km sydväst om staden Chios. Varken torget eller de som sitter vid borden är det mest intressanta, utan det är dekorationen på huset i bakgrunden. Denna typ av utsmyckning, sgrafitto, i putsen på fasaderna är typisk för byn och finns på de flesta husen i centrum.
|
|
|
Chios 1981 - Ett till exempel på sgrafitto i Pirgi. Här är också den högra skylten (den vänstra är kontoret för partiet Ny demokrati) på husväggen av intresse. Den säger att där ligger kontoret för den kooperativa föreningen för mastixproducenterna i Pirgi. Mastix är en harts (kåda) som fås från ett litet träd som är besläktat med pistagemandelträdet och det är en välkänd produkt från Chios. Mastix som är mycket ljusgult och genomskinligt ingår i ganska olika saker som likörer, fernissor och kitt och används också för fastsättning av teatermasker, lösskägg o.dyl.
|
|
|
|
|
Chios 1981 - Klostret Néa Moní (nya klostret) 8 km väster om staden Chios. Det anses vara ett av Greklands främsta minnesmärken från den bysantinska tiden. Klostret grundades omkring år 1050 av tre munkar från Chios med ekonomiskt stöd av den bysantinske kesaren Konstantinos IX. Numera är det ett nunnekloster.
|
|
|
Chios 1981 - På denna klippa ligger ruinerna av den fästningslikt byggda byn Anávatos 16 km nordväst om staden Chios. Byn tömdes på sin befolkning och blev ödelagd 1822 då turkarna på order av amiralen Kara Ali avrättade 23000 av invånarna på Chios och tog resten till fånga som straff för det grekiska upproret mot den turkiska ockupationen. Massakern på Chios skildras i målningen "Blodbadet på Chios" från 1824 av den franske målaren Delacroix. Byn är numera inte helt öde, för några rika greker har låtit restaurera ett antal hus till fritidsbostäder för dem.
|
|
|
Limnos 1985 - Hamnen i huvudorten Mírina. Uppe på berget till vänster ligger en venetiansk borg från 1200-talet. Mirina hade samma namn och var huvudort redan i antiken.
|
|
|
Limnos 1985 - Från hamnen i Mirina.
|
|
|
Limnos 1985 - Vi fick lov att vänta på pojken och hans åsna medan åsnan drack sig otörstig innan vi kunde fylla på våra vattenflaskor.
|
|
|
Alexandroupoli 1985 - Fyrtornet ligger i staden Alexandroúpoli i Thrakien. Fågelvägen är avståndet 2 mil till turkiska gränsen. Anledningen till besöket i Alexandroupoli var att åka vidare med båten därifrån till ön Samothrake som ligger 5 mil söderut i Thrakiska havet.
|
|
|
Samothrake 1985 - Nikos' kafé i Thérma. Vi fann inga rum i hamnbyn Kamariótissa på grund av att det var lördag och allt var upptaget av greker på helgutflykt. Vi fick tips om Nikos och åkte till Therma 12 km öster om Kamariotissa. Han hade ett litet rum i ett litet hus, som låg någon kilometer från kaféet. Rummet var så litet att vi turades om att sova inne och ute. Duschen låg ute i det fria utan varje slag av insynsskydd, så alla i grannskapet kunde se den duschande. Det betydde inte så mycket för de som fanns omkring var bara får.
|
|
|
Samothrake 1985 - Therma har fått sitt namn av att det finns varma källor med välgörande svavelhaltigt vatten och det fanns också ett badhus där. Om man tar sig vidare österut längs öns nordsida så kommer man till en liten bro, vilken det rinner en bäck under. Följer man bäcken uppåt, i skuggan av kantande lövträd, kommer man till denna närmast paradisiska plats. Här finns en liten bergsbassäng, som får sitt vatten från ett vattenfall med vatten från berget ovanför med det ovanliga namnet Fengári óros "Månberget", som har toppen 1600 m ö.h. Vattnet var gott både att bada i och att dricka.
|
|
|
Samothrake 1985 - Detta är de restaurerade delarna av "De stora gudarnas tempel" i Kabírion vid Paleópolis som ligger på nordkusten 7 km öster om Kamariotissa. Det var vid Kabirion man fann "Nike från Samothrake", eller rättare sagt man fann Nike 1863 och började sedan gräva ytterligare och hittade Kabirion, som är ett område med förutom tempel, cyklopiska murar, teater, stoa och andra byggnadsverk. Nike befinner sig, som säkert de allra flesta vet, på Louvren i Paris, men en gipsavgjutning finns att beskåda i ett litet arkeologiskt muséum.
|
|
|
Samothrake 1985 - Samothrake, Samothráki, betyder "Thrakiens Samos" och kallades redan så av Homeros på 700-talet f.Kr. Det som ses på bilden är en del av huvudorten på ön och den heter som ön men kallas också Chora som på så många andra öar. Chora ligger 6 km österut från Kamariotissa uppe i bergen.
|
|
|
|
|
Samothrake 1985 - Nere från havet ser man ingenting av Chora och det är med beräkning. Byn grundades av invånarna i den gamla huvdorten och kustorten Paleopolis för att man ville komma undan turkar och sjörövare.
|