Ett resebrev från våren 2000

	En del av er har fått vykort från vår senaste vistelse i Grekland, andra inte. Men vi tyckte att det ställe vi huvudsakligen var på, ön Chalki, var ett så trevligt ställe att det kunde vara värt ett brev. Så här var vårt besök i Grekland:
	Vi flög till Rodos och övernattade där, för att nästa dag ta oss till ön Symi dit vi inte varit på några år. Denna ö, som vi så många gånger besökt och som är lika vacker som alltid, blir tyvärr allt mer exploaterad. Med den tilltagande turismen ökar antalet bilar och andra fordon i takt med de ökande inkomsterna (det är förstås bra för många som bor där). Vi kunde konstatera att kajen längst in i hamnen nu t.o.m. hade fått markerade parkeringsplatser och de var inte tomma. Tänk, för knappa tio år sedan fanns det bara, i stort sett, några taxibilar, några mindre lastbilar, bussen till Pedi, "kapten" Michalis åk och Symi Tours lilla buss förstås (den fanns ännu kvar, men stod som ett lik bredvid vägen till Pedi). Michalis hade nu fått slips på sig i sin nya lilla bil!
	Då vi var på Symi så hade turismen inte kommit igång än riktigt för säsongen och flera tavernor hade inte hunnit öppna. Man fick sno sig som sjutton på kvällen om man ville ha kaffe och konjak efter maten, för Pachos (Symis "riktiga" kafenion) stängde redan vid tiotiden (eller tidigare). Ett för oss nytt ställe, en pizzeria, låg alldeles före bron och den hade bl.a. något de kallade "vitlöksbröd" som egentligen kan beskrivas som en mindre pizza med vitlök och ost på. Kan rekommenderas! Vi kunde också konstatera att nästan varje viktigare väg på ön nu hade belysning och att fiskefabriksbygget fortfarande låg i träda.
	Efter att ha sagt "hej" (giá soú) till de flesta vi känner till på Symi, och det tog fyra dagar, så åkte vi tillbaka till Rodos, för nu skulle den egentliga semestern börja. Vi hade nämligen bestämt oss för att äntligen besöka ön Chalki, som vi såg från en båt för många år sedan och blev "tända" på. Efter ett nästan tropiskt regn, som turligt nog upphörde i rätt tid, tog vi bussen till Kamiros Skala på Rodos västkust och därifrån båten Nissos Chalki ut till ön. Chalki ligger faktiskt närmare Rodos än Symi men på "fel" sida, den västra, och därför hittar inte turistströmmen dit. Det var bara två mindre grupper med engelsmän och så vi och några enstaka andra där. Det fanns inte heller dagsturer dit från Rhodos som det finns till Symi.
	Men nu gick jag händelserna i förväg. Som sagt, vi tog båten till Chalki och hoppades att någon skulle stå på kajen och erbjuda oss rum, men inte. Efter att ha stått en stund och sett dumma ut så gick vi in på "Chalki Tours", men det fanns ingen där trots att dörren stod öppen. Jag gick då ner mot kajen igen, men Majsan dröjde lite och fick se en flicka på en taverna och frågade henne om det fanns rum att hyra någonstans. Flickan tillkallade i sin tur en kvinna till vilken vi sade att vi helst skulle vilja ha en studio med balkong (studio är ett rum med toalett och pentry, varför inte ta i på en gång?). Kvinnan sade att Kleánthi nog kunde hyra ut det vi önskade. Hon blev tillkallad från närmaste kafé och hon kunde hyra ut. Fast först såg hon butter ut och frågade hur länge vi skulle stanna. Då hon fick veta att vi tänkte stanna minst en vecka eller mer så tinade hon upp och än mer när hon äntligen insåg att jag pratade grekiska med henne (Inte så att hon inte förstod min grekiska, men hon insåg inte att jag talade hennes språk fast hon väl förstod vad jag sade! Detta fenomen har jag råkat utför flera gånger i Grekland). Själv kunde hon bara de inföddas språk.
	Kleanthi drog iväg med oss förbi kyrkan och nästan längst bort i byn (det var inte långt), till ett litet hus i traditionell stil med en terass och med utsikt mot Rodos och öns hamn. I huset fanns precis det vi önskat och lite till. Det var ett gammalt hus som byggts om invändigt och försetts med moderna bekvämligheter. En bild på husets framsida (och Majsan) bifogas detta brev. Det fanns två små "enrummare" i huset, men den som vi inte hade var tom. Huset, som låg c:a 30 meter från havet, tillhörde Kelanthis dotter och vad vi förstod så använde de även det själva ibland. Kort sagt vi "körde till" och fick hyra för 8000 drachmer natten (mindre än 200 kronor).
	Vi trivdes mycket bra på Chalki och vi stannade där i 10 dagar, så länge som vi kunde. Den grekiska påsken ägde rum när vi var där och den innebar många påsksmällare, klockringning och väsen natten mot långfredagen, men det var det värt. För övrigt rådde lugnet.
	Huset på Chalki i vilket vi trivdes mycket bra.