|
Den grekiska nationalsången "Hymn till friheten" (Ímnos eis tin eleftherían) skrevs av skalden Dionýsios Solomós (1798-1857). Han levde på de Joniska öarna som ligger väster om Peloponnesos. De Joniska öarna, som aldrig erövrades av turkarna, tillhörde Venedig från 1485 och de blev engelskt skyddsområde 1815, tills de 1864 blev en del av Grekland. Det finns mer om Solomos på sidan "Litteratur och diktning".
|
|
|
Solomos skrev hymnen år 1822-1823. Det berättas att han skrev den på Straniberget (Lófos Stráni) ovanför staden Zakynthos, huvudstad på ön med samma namn, samtidigt som han hörde dånet av kanonerna från frihetskampen på andra sidan havet på Peloponnesos.
|
|
|
Nikólaos Mántzaros från Korfu tonsatte dikten 1828. År 1868, under den danskbördige kung Georg I:s tid, antogs "Hymn till friheten" som Greklands nationalsång. Den var då redan känd och populär sedan revolutionstiden och ofta använd vid patriotiska möten.
|
|
|
De två första stroferna utgör själva nationalsången, hymnen har hela 158 strofer. Nedan följer en fri översättning samt den grekiska texten. När sången framförs upprepas de två sista raderna i sista strofen två gånger.
|
|
|
|
|
Jag känner igen dig på
svärdets fruktansvärda egg,
jag känner igen dig på din blick
som med kraft mäter jorden.
|
|
Σε γνωρίζω από την κόψη
του σπαθιού την τρομερή,
σε γνωρίζω από την όψη
που με βία μετρά τη γη.
|
Framsprungen ur hellenernas
heliga knotor,
och tapper som förr,
var hälsad, o var hälsad, Frihet!
|
|
Απ' τα κόκαλα βγαλμένη
των Ελλήνων τα ιερά,
και σαν πρώτα ανδρειωμένη,
χαίρε, ω χαίρε, Ελευθεριά!
|
|
|
|
|
|
Ordet elefthería, frihet, är femininum på grekiska och är också ett mycket vanligt flicknamn i Grekland. Lyssna till nationalsångens tonsättning av Mantzaros genom att klicka på högtalarikonen. Det är den andra versionen av hymnens tonsättning vilken han gjorde betydligt senare än den första.
|
|
|
Här kan som kuriosa nämnas att den sång som först användes som Greklands nationalsång märkligt nog var konungariket Bayerns (1806-1918) nationalsång. Förklaringen till detta är att prins Otto av Bayern blev Greklands förste kung med namnet Otto I (Óthonas) i mitten av 1830-talet sedan den nya staten bildats 1830 och hans gamla hemlands nationalsång blev Greklands för en tid.
|
|
|
|
|
|
|