Bilder från den grekiska ön Kastellorizo Del 1  Del 2

		Här ses, tillsammans med bilden under, nästan all bebyggelse på Kastellorizo. Av detta förstår man att behovet av lokala transporter är begränsat. På bergssidan ovanför innersta delen av hamnen ser man den trappväg som ringlar sig upp till den bergsplatå vilken utgör en stor del av ön.
		Till vänster om bilden ovan. Ön längst bort till vänster är Strongilí, som också tillhör ögruppen. Strongili är obebodd, men där finns ett fyrtorn som är den östligaste byggnaden i Grekland.
		Inloppet till hamnen sett från berget ovanför hamnen. Snett ner till höger om bildens mitt ligger en johanniterfästning, mer om den i bildtexter nedan. På kvällen är fästningen belyst och ser då betydligt mäktigare ut än på dagen. Om man då det är mörkt närmar sig hamnen ser man till vänster, en bit bort, något som är försett med många belysningspunkter och kan tas för något märkligt. Det är dock bara öns elkraftverk som ligger där och det hela framträder betydligt enklare i dagsljus.
		Kastellorizos hamn till vänster om bilden ovan.
		Parti av kajen vid nedre högra hörnet av hamnbassängen, enligt bilden ovan.
		Här ses ett parti av nedre vänstra hörnet av hamnbassängen med samma referens som bilden ovan.
		Denna bild är tagen i motsatt riktning mot bilden ovan. Är man badsugen går det utmärkt att hoppa i här.
		Ännu en bild tagen i den pittoreska hamnen.
		Här ses hamninloppet, bergen i bakgrunden ligger i Turkiet.
		Ungefär samma vy som i bilden ovan fast från mycket högre upp.
		Detta är en kvällsbild tagen av hamninloppet. Moskéns minaret ses också på bilden ovan. I moskén finns ett museum som belyser öns händelserika och tragiska historia.
		Här, till höger, ligger en taverna (öns bästa enligt vår mening). Den är till skillnad från de flesta andra inte belägen nere vid hamnen, utan ligger en bit upp vid detta torg i närheten av skolorna. I närheten ligger också två kyrkor. Till vänster på bilden ses en byst av den legendariska Déspina Achladiótes, som bodde på den lilla grannön Ro under åren 1927-1982. Man passerar Ro när man kommer med båt från Rhodos.

	Kort beskrivning av Kastellorizo
	Kastelórizo är den minsta och den östligaste av Tolvöarna och ligger endast 2½ km utanför Turkiets kust, men c:a 100 km öster om Rhodos. Ytan är mindre än 9 km². Antalet bofasta är något över 200. Ön är karg och bergig med högsta toppen 440 m ö.h. Det är ont om vatten, som därför till stor del importeras från Rhodos. I närheten av flygplatsen har byggts en stor vattendamm för att kunna magasinera och ta till vara det vatten som finns.
	Kastellorizo, bakgrunden till detta namn är omtvistad och det skulle föra för långt att här redogöra för detta, kallas ibland Megísti (Den största), som var det gammalgrekiska namnet. Fast ön är liten är den större än alla småöar som ligger runt omkring, därav detta namn. Den mest kända av småöarna i närheten av Kastellorizo är Ro, som tidvis varit bebodd.
	Förbindelse med Rhodos sker med mindre propellerflygplan, p.g.a. den korta landningsbanan som har branta stup i båda ändarna, och med bilfärja. Båtresan från Rhodos tar normalt något mer än fyra timmar. Under sommarsäsongen finns också snabbare förbindelse med en katamaran, som klarar av färden på 2½ timmar och man kan därför numera göra en dagsutflykt till ön från Rhodos. Det går också att med båt ta sig till den turkiska staden Kaş mittemot.
	I samband med transporter kan nämnas att för några tiotal år sedan kunde man resa gratis (taxídi doreán) med båt till Kastellorizo på grekiska statens bekostnad. Detta var på en tid då ön höll på att helt avfolklas och man ville ha hit besökare som underlag för sysselsättning och få mer liv och rörelse på denna ö så långt från övrig grekisk mark och så nära Turkiet. Vid vårt första besök 1994 var dock denna förmån redan bortagen.
	De flesta fordona på ön tillhör militären som har en liten garnison på ön, men det är ju egentligen av mindre intresse för den vanlige besökaren. Det finns en liten buss som transporterar flygresenärer ut till flygplatsen och dessutom någon enstaka taxi som mest kommer till användning då båtarna anländer eller för resa till flygplatsen. Sedan finns sopbil och varierande antal arbetsfordon beroende på pågående arbeten. Någon enstaka personbil kan också ses, de flesta av dessa brukar dock oftast tillhöra besökande greker.
	För att stilla hungern finns ett antal tavernor av skiftande kvalitet, med skiftande priser och även med skiftande servicegrad (den kan sjunka för de lokalt boende om någon besökande båt anländer). Några mindre livsmedelsaffärer finns, den forna marknadsplatsen fungerar dock inte längre med det nuvarande låga invånarantalet. Kaféer och numera också internetkafé finns. Bank och bankautomat kan man också finna längs kajkanten.
	Direkt nöjesliv saknas och ön är idealisk för den som vill ha lugn. Dock har ön på senare tid blivit ett populärt mål för kryssningsresenärer och dagsbesökare från Rhodos (se ovan), varför det under dagtid på sommaren kan vara livligt i hamnområdet. Det rekommenderas att man gör sin resa till Kastellorizo på våren eller sent på hösten (det är varmt och behagligt långt in på hösten). Dessa tider är det få besökare.
	Kastellorizo har något så unikt som en campingplats som inte får användas! Detta är dock inte något större problem (förutom mitt under högsäsongen), då det finns ganska gott om rum (relativt dyra) att hyra. Det finns också ett hotell som ligger i utkanten av hamnbassängen. Några bra badstränder finns inte, men det går utmärkt att bada i hamnbassängen.
	Det finns ett antal havsgrottor runt Kastellorizos branta klippkuster. Den största är Blå grottan (Galázia Spiliá) som är Greklands största havsgrotta. Dess ungefärliga maximala mått är längd 50 m, bredd 30 m och höjd 25 m och den är därmed större än sin mer berömda namne på Capri. Den ligger på Kastellorizos sydostsida och den nås med båt som går från hamnen under turistsäsongen. Det finns också ett antal vertikala grottor på ön vilka nyligen utforskats av grekiska grottforskare. Man har hittills nått ett djup av 60 m och man avser att senare fortsätta utforskningen.
	Öns historia skiljer sig en del från de övriga Tolvöarnas, men 1306 kom johanniterriddarna dit. De använde Kastellorizo delvis som en ö för exil och bestraffning. Sedan blir ön ödelagd av en egyptisk flotta 1440 och befolkningen bortförd. Därefter följer en period med många olika härskare inblandade: Katalaner, neapolitanare, turkar, spanjorer, venetianare och ryssar. Från 1792 kunde turkarna hålla ön under sitt styre under en längre period fram till 1821. Sedan är härskarhistorien i stort sett som för de övriga Tolvöarna.
	Vid tiden för det grekiska frihetskriget (det utbröt 1821) fick Kastellorizo vissa handelsprivilegier. Detta faktum, en stor handelsflotta och inkomster från svampfiske ledde till en blomstringstid, som varade fram till Italiens ockupation 1912. Under denna blomstring hade ön som mest c:a 15000 invånare. Under andra värlskriget utplånades praktiskt taget all bebyggelse av bombningar och under strider mellan tyskar och engelsmän. Om detta vittnar de många husgrunder och ruiner man kan se. Återuppbyggnad och reparation är fortfarande på gång. Alla arkiv blev också förstörda och detta medför fortfarande problem vid fastställandet av marktillhörighet.
	Många av invånarna flyttade efter kriget, efter att hela befolkningen 1943 hade evakuerats till Egypten för att undkomma tyska bombningar, till Australien. Detta enligt ett erbjudande från den brittiska regeringen. Engelska med australisk accent kan höras från besökande greker, som en gång bodde på ön eller som är efterkommande till de som flyttade. En del av de i förskingringen har dessutom numera bosatt sig på ön, vilket avspeglar sig i namnet på en del etablissemanger. 1948 införlivades Kastellorizo med Grekland tillsammans med de övriga Tolvöarna. Mer detaljer om den gemensamma historien för Tolvöarna och allmänt om ögruppen finns att läsa i översikten nedan.
	Del 1  Del 2
	Något om Tolvöarna