Bilder från halvön Rodopou på Kreta - Astratigos, Afrata och krigsminne Del 2  Del 3  Del 4  Del 1

		Om man tar till höger, vid det vägskäl som nämns i Del 1, kommer man nästan omedelbart till den mycket lilla byn, bara några hus och en kyrka, Áspra Nerá. När man passerat byn ser man dessa bikupor. Går man bortåt på den nergrävda vägen, som ses uppe till vänster, kommer man efter en stunds vandring neråt till Gribilianá.
		Utsikt vid den nergrävda vägen. Långt bort bakom ön ligger de västra delarna av staden Chania.
		Landskap till vänster (mot norr) om den nergrävda vägen. Närbild av kojan i bildens mitt.
		Vårlig blomsteräng nära Aspra Nera.
		Om man fortsätter ut på halvön från Aspra Nera kommer man snart till en annan av byarna, nämligen Astrátigos.
		En gång på väg till Astratigos passerade vi denna stora och vackra get.
		I Astratigos finns inga tavernor eller rum att hyra, men det finns dock något annat, nämligen en kyrka med ett lutande klocktorn, fast mindre känt än det i Pisa.
	På väg ner genom Astratigos.
		I nedre delen av Astratigos vid vägen som går norrut mot nästa by.
		På färden till nästa by passerade vi en gång detta får som försökte gömma sig, alternativt eftersträvade solskydd, vilket är svårt att säga.
		Här ligger nästa by, som är den nordligaste på halvön, och den heter Afráta.
		Vid början av Afrata som är en ordinär liten kretensisk by.
		Vinodling och fähus utanför Afrata.
		Långt nedanför Afrata ligger denna mycket lilla strand, som nås med en ganska brant väg.
		Den branta slingrande vägen som går ner från Afrata in mot Kolimbari.
		Efter vägen mot Kolimbari går en annan väg uppåt mot väster upp till en bergshöjd med fin utsikt över Chaniabukten och Kolimbari. På några år gamla foton ses en skylt, som inte fanns hösten 2007, vid avtagsvägen. Skylten pekade upp mot ett krigsmonumentet. Monumentet är tillägnat en grupp förstaårskadetter från kadettskolan i Athen, som i denna trakt tilsammans med trupper från brittiska samväldet kämpade emot den tyska invasionen av Kreta i maj 1941. Läs mer om bakgrunden till monumetet längst ner på sidan. Se hur monumentet ligger på en bild från en annan sida.
		Utsit mot norr från krigsmonumentet. Närmast vägen upp till monumentet, längre bort ses vägen upp till byn Afrata och längst bort till vänster skymtar byn.

	Något om kadetternas krigsmonument
	Krigsmonumentet, som finns med bland bilderna ovan, ligger på en bergshöjd något norr om klostret Gonia. Historien om bakgrunden till detta monument är i korthet följande. När tyskarna (på tavlan invid monumentet av någon anledning endast benämnda "fienden"), i början av april under andra världskriget, närmade sig Athen insåg man bl.a. att förstaårskadetterna vid Athens militära akademi inte skulle kunna hjälpa till i någon större grad vid försvaret av huvudstaden.
	De avseglar därför 24 april 1941 med två små båtar från Pireus. De far via Githio på Peloponnesos och ön Kythira för att anlända till Kolimbari 29 april. De slår upp sitt läger vid klostret Gonia och fortsätter sin utbildning för att den 19 maj utnämnas till fänrikar. Den 20 maj när slaget om Kreta inleds av tyskarna intar de 300 fänrikarna, under ledning av 17 högre officerare och med hjälp av endast 20 soldater, ställningar på den bergshöjd strax norr om klostret där monumentet ligger.
	Tyskarnas huvudmål var byn Máleme med sitt flygfält ungefär 7 km åt öster. Det är av beskrivningen något oklart vad de vapenmässigt dåligt utrustade fänrikarna egentligen betydde för försvaret av Kreta. De retirerar emellertid senare på dagen mot det inre av halvön och får på natten mot 21 maj order att bege sig mot söder. Med hjälp av lokalbefolkningen når de på morgonen byn Delianá som ligger 12 km söderut. Deras vidare insatser och öden beskrivs inte på tavlan invid monumentet. Faktumet att tyskarna intog Kreta är en helt annan historia.
	Del 2  Del 3  Del 4  Del 1