|
|
Här ses byn Rodopós. Byn kan sägas vara porten för vägen mot norr ut mot den största och obebodda delen av halvön. Till en början är vägen asfalterad, men beläggningen tar snart slut och det blir en ganska dålig grusväg med en hel del lösa småstenar.
För att åka hela vägen bör man helst ha en jeep eller annat robust fordon med kraftiga däck.
|
|
|
|
Vid torget i Rodopos finns denna tavla som berättar om det som finns längre ut på halvön norr om byn.
Av det man kommer till längs vägen är det mest intressanta kyrkan Ágios Ioánnis Giónas, som halvvägs ut ligger på en liten högslätt, och de nästan längst nordostut belägna nu mycket obetydliga lämningarna av Díktinna. Det var ett tempel byggt på 120-talet under den del av den romerska tiden på Kreta då Hadrianus var kejsare. Diktinna (namnet från en dotter till Zeus som föddes på Kreta) ligger vid viken Meniés som har en fin strand.
En bit sydväst om viken ligger kyrkan Ágios Geórgios, där fanns också det kloster som var föregångaren till det nuvarande klostret Goniás i Kolimbari.
|
|
|
|
|
|
Vy mot sydost från halvannan kilometer norr om Rodopos. Byn ligger till höger nedanför bergen längst bort. Det framgår tydligt att det är regndisigt i luften.
|
|
|
|
Stora delar av halvön är norrut mycket klippig och otillgänglig.
|
|
|
|
Här och var finns det mer släta ytor som användas till bete för får, men betet verkar ganska magert.
|
|
|
|
Ännu fler taggiga bergskammar och kargt ofruktbart landskap.
|
|
|
|
Här delar sig vägen, rakt fram kommer man efter några kilometers färd till viken Menies och det som finns däromkring, vilket beskrivits tidigare. Vägens standard och tidpunkten på dagen gjorde att detta fick lämnas till senare besök. I stället valde vi vägen till vänster som går mot Agios Ioannis Gionas.
Skylten som pekar till vänster har också namnet Ágios Pávlos. Det är en liten strand, vid Kissamosbukten, i riktning mot sydväst från högslätten där Agios Ioannis Gionas finns.
|
|
|
|
Efter en ganska kort färd från vägskälet och genom ett schakt i berget öppnar sig landskapet och man ser detta. Där nere ligger den tidigare omtalade och långsmala högslätten och vattnet är Kissamosbukten med halvön Gramvoúsa i bakgrunden.
|
|
|
|
Detta är alldeles till höger om vyn i ovanstående bild. I träddungen som ses mitt i bilden ligger kyrkan Agios Ioannis Gionas. Av samma skäl som angivits tidigare blev det inte någon färd ner till slätten och kyrkan.
|
|
|
|
Här slutar bilderna på denna sida med ett filmsvep över slätten.
|
|
|
|
|
|
Något om norra delen av halvön Rodopou
|
|
|
Den väg som leder ut på halvön är av mycket dålig beskaffenhet, vilket nämndes redan i bildtexten till första bilden ovan. Visserligen är vägen i sin nuvarande form tämligen ny, förut fanns det bara åsnestigar, men den lämpar sig ändå inte för små hyrbilar med ganska klena däck. (Tänk dessutom på att däcken inte ingår i den helförsäkring som biluthyraren brukar hänvisa till!)
|
|
|
På grund av att den bil vi hade var en sådan som inte var lämplig för vägen så genomfördes, i krypfart, bara ungefär halva resvägen från Rodopos och norrut fram till ovanför den högslätt där kyrkan Ágios Ioánnis Giónas ligger. Dessutom var det denna eftermiddag i oktober regnigt (dock bara ute på halvön) vilket till en del också ledde till färdens begränsning. Resten av vägen återstår att färdas med ett bättre lämpat fordon ett annat år.
|
|
|
Till sist något mer om kyrkan Agios Ioannis Gionas. Varje år från den 29 augusti hålls det vid kyrkan en tre dagar lång helgonfest (panigíri). Under dessa dagar kommer det långt över tusen besökare till kyrkan. Detta berättade den gamle Georgios i Rodopos då vi besökte hans kafé. Övriga dagar på året är det tämligen glest med besökare, mest några herdar och en och annan mindre lastbil med ärenden till slätten.
|
|
|
Del 4 Del 1 Del 2 Del 3
|
|
|
|
|
|
|