Bilder från Lakonien och Messenien på södra Peloponnesos

		I landskapet Lakonien på ett berg, beläget på östra sidan av bergmassivet Taígetos, ligger den delvis bevarade och delvis restaurerade staden Mistrás. Nära, i öster, ligger Sparta.
		På bergets topp ligger borgen i Mistras färdigbyggd 1249 av den frankiske korsfararättlingen Wilhelm de Villehardouin. Mistras, förstört av turkarna 1825, blev ett centrum för bysantinsk kultur. Betydandende fresker är bevarade.
		Del av de bevarade bysantinska freskerna i en kyrka i Mistras.
		I Mistras finns flera kyrkor och det är mycket intressant att vandra omkring i den gamla staden som är förklarad som världsarv av UNESCO.
		Snett ner till vänster i förhållande till borgen på bild längre upp ligger klostret Panagía Pandanássa. Klostret grundades 1428 av Ioánnis Frangópoulos. Det är idag ett nunnekloster med få boende.
		Staden Pílos på sydvästra sidan av Peloponnesos i landskapet Messenien och vid den historiska Navarinobukten. Bebyggelsen ligger amfiteatraliskt på sluttningarna ner mot bukten. Navarino är det italienska namnet för Pilos och vittnar om att venetianarna en gång härskade här. Enligt Homeros var Pilos kung Nestors stad.
		Inloppet till Navarinobukten är till stor del stängt av ön Sfaktiría av vilken en del här ses från fortet Neokastro i Pilos. År 424 f.Kr. under det peloponnesiska kriget tvingade athenarna en spartansk trupp att kapitulera på ön. Under det grekiska befrielsekriget i början av 1800-talet utkämpades här på vattnet det berömda slaget vid Navarino, då den i antal skepp och kanoner överlägsna egyptisk-turkiska flottan ledd av Muhammed Alis son Ibrahim Pascha den 20 oktober 1827 besegrades av en brittisk-fransk-rysk flotta.
		Längst inne i Messeniska bukten i landskapet Messenien ligger staden Kalamáta. Detta hus är beläget på östra sidan av bukten en bit söder om Kalamata.
		Kyrka c:a 10 km söder om Kalamata och vid en liten väg på Taigetos västsluttning.
		Solnedgång vid Akrogiáli söder om Kalamata.

	Något om Lakonien och Messenien
	Lakonien (Lakonía) och Messenien (Messenía) är de två landskap som utgör den södra delen av Peloponnesos (Pelopónnisos). Ön Kíthira söder om hör till Lakonien. Den naturliga nord-sydliga gränsen mellan de två landskapen utgörs av bergskedjan Taígetos.
	Huvudstaden i Lakonien är Sparta (Spárti). Denna stad så känd från antiken har idag inga antika lämningar av betydenhet. Däremot är intilliggande bysantinska Mistrás, beskrivet ovan bland bilderna, av stort intresse. Gíthio vid Lakoniska viken har färjeförbindelse med Kithira och med Kastélli på Kreta. Den lilla staden Monemvássia har ett medeltida fort på en halvö som utgörs av en klippa.
	Huvudstaden i Messenien är Kalamáta längst in i Messeniska viken och väl mest känd som centrum för den omfattande olivodlingen (kalamataoliver) på Peloponnesos. Norr om staden finns mycket stora olivodlingar. Kalamata har en flygplats som nu saknar inrikesflyg, men används av förhållandevis sparsamt förekommande charterflygningar till området. Under sommarhalvåret har Kalamata färjeförbindelse med Kastelli på västra Kreta. Den historiskt sett mest kända staden i Messenien är Pílos (skrivs ofta Pylos, men uttalsmässigt är Pilos att föredra) som beskrivs bland bilderna ovan. Mani på östra sidan av Messeniska viken, kanske mer intressant än allmänt känt, har sin egen beskrivning här på O,ti kalo. Koróni på västra sidan av Messeniska viken har blivit en populär ort för nordeuropéer att bosätts sig på.
	Kalamata, Sparta och Githio har utmärkta bussförbindelser med Athen. Något färre bussar dagligen går också till Monemvassia, Koroni och Pilos.
	För den som vill läsa mer om Peloponnesos, både om nutid och förfluten tid, rekommenderas Staffan Stolpes bok "Morea" utgiven på Carlssons bokförlag. Namnet Morea för Peloponnesos tillkom på medeltiden, men används idag bara i historiska och litterära sammanhang.