|
|
Chóra Sfakíon sett från öster uppifrån vägen som leder dit. Till vänster på kullen med aleppotallarna ser man resterna av ett venetianskt fort från början av 1500-talet. Vägen på bergssidan bakom bebyggelsen leder upp till byn (eller snarare en samling bosättningar) Anópoli.
|
|
|
|
Chora Sfakion sett från väster från vägen upp till Anopoli. Längst bort ses den nya hamnen som byggdes på 1990-talet. Närmast ligger den lilla badstranden Vrísi, som inte är en naturlig sandstrand utan den har kommit till genom att man sprängt bort den ursprungliga klippstranden och lagt dit sand.
|
|
|
|
Här en vidare vy av Chora Sfakion från bergen ovanför. Dungen med aleppotallarna, som varit med på alla de tre första bilderna här, planterades omkring mitten av 1900-talet, förut var det en kal klippa där med det venetianska fortet.
|
|
|
|
Huset längst ner är ett famlijedrivet pensionat (Lefká Óri) med en taverna i bottenvåningen. Det fanns här redan vid mitt första besök i Chora Sfakion 1975 och det byggdes i slutet av 1960-talet.
|
|
|
|
Så här såg det ut till höger om vyn i föregående bild hösten 2007, 1975 var bebyggelsen glesare och framför allt lägre. Längst till höger ligger pensionat Samaria som också hör till de äldre ställena.
|
|
|
|
Allra längst till höger i detta svep från den gamla hamnpiren ses denna taverna/kafé av tämligen sent datum.
|
|
|
|
Här ses den gamla piren från vilken de tre närmaste bilderna ovan tagits. Till höger där hav och himmel möts ser man ön Gavdos, Europas sydligaste utpost, liggande ute i den del av Medelhavet här som kallas Lybiska havet. Lybien i Nordafrika är det närmaste fastlandet rakt ut här.
|
|
|
|
Tidig morgon på väg till bagaren.
|
|
|
|
Bageriet syns inte här men det ligger strax till höger om pensionat Samaria.
|
|
|
|
|
Gränd ner mot kajen med pension Lefka Ori till vänster. Rakt nere vid havet går den tidigare nämnda piren ut till vänster.
|
|
|
|
|
|
Två av de äldre byggnaderna i Chora Sfakion. Den övre (som jag har för mig var det tidigare rådhuset i byn) höll på att rivas/repareras hösten 2007. Den undre var en fungerande, och betydligt större än den verkar här, tvåvåningsbyggnad år 1975.
|
|
|
|
Båten (som fått sitt namn efter motståndsmannen Daskalogiánnis, se längre ner i bildtexten) som trafikerar rutten Chóra Sfakíon - Loutró - Ágia Rouméli - Soúgia - Paleóchora och har gjort så i många år nu. Båtens absolut i mängd största uppgift, som här, är att frakta ravinvandrare hit från Agia Roumeli.
Sfakioten Daskalogiannis ("Lärargiannis"), som föddes i byn Anopoli som Ioánnis Vláchos, ledde en revolt mot turkarna 1770. Revolten misslyckades och som straff blev han flådd levande bit för bit av turkarna.
|
|
|
|
Väster om Chora Sfakion, den belagda vägen nere till vänster är vägen upp till Anopoli. De närmre grusvägarna leder upp på berget ovanför Chora Sfakion.
|
|
|
|
Om man fortsätter på vägen mot Anopoli, bortom bergssidan på bilden ovan där vägen försvinner och sedan syns igen efter en skarp kurva, så har man denna vy.
Närmast ses stranden Gliká Nerá (Sötvattensstranden) där det under sanden finns sötvatten som rinner ner från berget. Till denna strand kan man åka båt från Chora Sfakion.
I viken runt udden bortom Glika Nera ligger Loutró, som det finns en del om i texten längst ner på sidan.
|
|
|
|
Innan man på vägen till Anopoli kommer så långt som på bilden ovan så kommer man till ravinen Illingías (man kan skönja den som den närmaste ravinen på andra bilden ovan). Går man upp i denna ravin så kan man, åtminstone delvis, gå den gamla åsnevägen upp till Anopoli.
På denna bild ser man Illingiasravinen längst ner och den fortsätter upp till höger. Till vänster ser man åsnevägen gå upp genom en annan mindre ravin.
Där Illingiasravinen mynnar ut nere vid havet finns en fin strand och ett pensionat med en servering. Denna inrättning har emellertid aldrig varit öppen vår eller höst då jag varit här.
|
|
|
|
|
|
Kalt och kargt bergslandskap högt ovanför Chora Sfakion.
|
|
|
|
|
En bit nedanför landskapet i bilden ovan har man denna mycket vackra och rogivande utsikt ut mot Lybiska havet innifrån en liten kyrka.
|
|
|
|
|
|
Kyrkan med utsikten i bilden ovan heter Ágia Triás (Ágia Triáda på modern grekiska och det betyder Den heliga treenigheten) och den ligger delvis inne i berget.
|
|
|
|
Se på ett litet filmsvep inne ifrån kyrkan.
|
|
|
|
|
|
Kort beskrivning av Chora Sfakion och distriktet Sfakia
|
|
|
Sfakiá ligger på södra Kreta, öster om Lefká Óri (Vita bergen). Landskapet är bergigt och delvis otillgängligt med djupa raviner och klyftor. För att komma dit från norra Kreta tar man huvudägen söderut en bit öster om Chania, passerar byn Vrísses och far sedan upp i bergen till högslätten vid Askífo. Där vägen sedan börjar gå nedför ligger den lilla byn Ímbros från vilken Imbrosravinen utgår, se del 1. Om man inte går ner genom ravinen utan istället fortsätter den slingrande vägen, som går uppe i kanten av ravinen med ibland tvärdjupa stup ner mot ravinens botten, mot södra Kreta kommer man ned till vägen som går utmed Kretas sydsida. Fortsätter man den vägen några några kilometer mot väster kommer man till Chóra Sfakíon, som är huvudorten i Sfakia med ett knappt 500-tal invånare.
|
|
|
För hundra år sedan var invånarantalet mer än det dubbla. Chora Sfakion var då en betydande hamn, speciellt som det då inte fanns en direkt vägförbindelse med norra Kreta. Dessutom var byn mycket utsatt för vendettor, släkt- eller familjefejder med skjutvapen inblandade och som följd därav ofta med dödlig utgång. Vendettorna var en följd av både verkliga och inbillade kränkningar och de bidrog till folkminskningen genom att en del av dem som var föremål för hämnd flyttade bort till andra delar av Kreta.
|
|
|
Det är många turister som varit i Chora Sfakion, men bara för en kort stund. Detta på grund av att de kommit hit med båten från Ágia Rouméli sedan de vandrat ner genom Samariaravinen, för att nästan genast åka iväg med buss. Mitt i säsongen kan det vara ett betydande antal bussar som står och väntar för avfärd till alla turistorter på norra Kreta. Några av vandrarna väljer att stanna över natten i Chora Sfakion och det är en god idé. Det finns rum att hyra, med åren har de blivit allt fler och åtminstone ett nybyggt hotell verkar något malplacertat i den övriga bebyggelsen. Trots allt, sedan de flesta har åkt lägrar sig lugnet och det kan bli en trevlig kväll på någon av tavernorna. För övrigt är det värt att stanna i flera dagar. Det finns möjlighet till strövtåg både på vägar och i bergen. Det går också att bada inne i byn såväl som längre bort, även om kusten mestadels består av branta bergväggar som stupar rätt ner i havet.
|
|
|
Båten till och från Agia Roumeli (båten går också till andra ställen längre västerut) lägger också till vid bosättningen Loutró, som inte längre är den mycket lilla okända plats det var förut. Där finns nu ganska många rum att hyra och flera tavernor. Till Loutro måste man åka båt eller vandra längs kusten eller från bergen ovanför. Jag har för egen del bara sett Loutro från passerande båt. Invid Loutro finns ruiner av den romerska hamnen Fenix som finns omnämnd i Apostlagärningarna i samband med Paulus resa till Rom. Fenix skrivs i Bibeln Foinix och platsen för hamnen kallas idag Finéka. I Apostlagärningarna 27:12 står det i senaste bibelöversättningen:
|
|
|
Eftersom platsen var olämplig som vinterhamn röstade flertalet för att man skulle segla därifrån och försöka nå fram till Foinix och ligga där över vintern. Det är en hamn på Kreta som är öppen mot sydväst och nordväst.
|
|
|
Stället som kallas "platsen" i texten är Goda hamnarna (Kali Limenes) som ligger mitt på Kretas sydsida och nästan så långt söderut som det går att komma på Kreta. En fortsättning av bibeltexten kan läsas på sidan om ön Gavdos. Till Gavdos kan man tidvis också åka direkt från Chora Sfakion. Ön tillhör numera distriktet Selino medan den tidigare hörde till Sfakia.
|
|
|
Del 2 Del 1
|
|
|
|
|
|
|