Bilder från den grekiska ön Kassos - Start och beskrivning Del 1  Del 2  Del 3  Del 4  Del 5  Del 6  Del 7
	Ön åt nordöst, sedd från Karpathos. Gå till bildsidorna från Kassos med länkarna ovan, eller använd en klickbar karta. Om man har stor bildskärm kan man som alternativ använda en karta liggande i eget fönster.

	Kort beskrivning av Kassos
	Kássos, se större karta än den ovan, är Tolvöarnas sydligaste ö och har en yta av 66 km². I sydväst-nordostlig riktning är ön 18 km lång och störta bredden i den vinkelräta riktningen är 6,5 km. Kassos är en mycket bergig ö, det enda området som är tämligen plant är området i nordväst, där alla byar ligger. Det högsta berget, Príonas i öster, är 600 m ö.h. eller något lägre, många olika uppgifter finns. Kassos ligger sydväst om Karpathos på ett avstånd av 8 km som närmast. Alldeles nordväst om Kassos finns några mindre obebodda öar, varav Armáthia och Makrá är de största. Armathia har haft en mindre befolkning och på 1800-talet bröt man gips som exporterades.
	Antalet invånare på Kassos är det svårt att få något exakt grepp om, men det rör sig omkring 1000. Klart är dock att ön en gång i tiden hade betydligt fler invånare. Några exempel med ungefärliga invånarantal är 5000 år 1670, 12000 år 1820, 6700 år 1912. Den stora minskningen till dagens läge, skedde under den italienska ockupationen, då många utvandrade till Athenområdet, USA och Australien. Fiske och servicenäringar av olika slag är de främsta sysselsättningarna för den arbetande delen av invånarna.
	Nästan alla på Kassos bor idag i fem byar, som alltså ligger på nordvästra delen av ön. De ligger alla i periferin på en tänkt cirkel med en diameter av ungefär 2 km. Byarna, som här finns beskrivna på olika sidor, är huvudorten Fry (del 1 och del 2) med Emboriós (del 3) vid kusten och inlandsbyarna Ágia Mariana (del 4), Arvanitochóri (del 5), Póli (del 5) och Panagía (del 6). Kassos och Karpathos utgör en administrativ enhet inom Tolvöarna och metropoliten (ung. biskopen) i den ortodoxa kyrkan är den samma för båda öarna och har sitt säte i Aperi på Karpathos.
	Kassos har daglig flygförbindelse med Karpathos med små propellerflygplan, som också ofta går vidare till Rhodos. Den lilla flygplatsen ligger bara någon dryg kilometer nordväst om Fry, även om vägskylten i Fry säger något helt annat. Den viktigaste förbindelsen är dock bilfärjorna, som lägger till tre gånger per vecka i vardera riktningen på rutten Pireus - Kreta - Kassos - Karpathos - Rhodos och omvänt. För lokal transport finns det buss, som går till alla byarna, och också några taxibilar. Uthyrning av fordon finns också i mindre skala.
	Det finns ingen charterturism på Kassos. Det betyder dock inte att det saknas besökare på ön. Eftersom så många utvandrat från Kassos, både till andra delar av Grekland och till utlandet, så finns det många som har anknytning till ön. Därför är de allra flesta besökarna greker, som huvudsakligen kommer under sommarmånaderna. Då kan det vara ganska mycket liv och rörelse. Övriga delar av året är det mycket få som kommer. Många av de greker som bor på Kassos under sommaren har egna hus och många bor säkert också hos släktingar.
	Givetvis finns det också bostad att hyra, det finns några pensioner, några små hotell och även lägenheter/studior, nästan allt i Fry/Emborios. Dessa blir fort fyllda under sommaren, men under övrig tid är det lätt, med nuvarande besöksfrekvens, att få rum. Flera uthyrningsställen är igenslagna på vintern och några av uthyrarna bor inte heller då på ön. Någon större byggverksamhet för fler uthyrningsställen verkar inte heller vara på gång. Förhoppningen är att det fortsätter så.
	Något som slår besökaren nästan direkt, om denne beger sig ut på ön, är det oerhört stora antalet kyrkor (några mycket stora) i förhållande till folkmängden. Dessutom finns det en helt oöverskådlig mängd gamla stenmurar, ibland byggda på ställen som verkar helt omöjliga att uppföra sådana på. De är byggda både som inhägnader och som kanter till avsatser för odling på denna bergiga ö. Man skulle utan vidare kunna utnämna Kassos till kyrkornas och stenmurarnas ö.
	Kassos är en utmärkt ö att vandra på. På många ställen, där det inte ens finns vägar eller stigar, är det också relativt lätt att ta sig fram. Alla byarna ligger inom promenadavstånd och man kan också vandra till många kyrkor i bergen. Förutom kyrkorna finns det två kloster, inget av dem är fungerande kloster idag. Det ena klostret är Ágios Mámas (del 7), som det går utmärkt att gå till, men man kan också åka bil. Det andra klostret, som jag inte besökt, är Ágios Geórgios Chadiés, som ligger ungefär en mil från Fry åt sydväst. Har man lust och tid kan man givetvis också gå dit, i all synnerhet då det där går att övernatta enligt uppgift. Om det gäller hela året är tveksamt.
	Det allra lättaste att skriva om är stränderna på Kassos, för de är egentligen inte mycket att skriva om. Man åker definitivt inte till ön, om man i första hand är intresserad av badliv. Detta faktum är något som förhoppningsvis kan bevara Kassos från massturismen. Det finns två sandstränder, den vid Emborios som är fin men liten. Under juli och augusti kan det vara svårt att få plats där, när alla kassioter i förskingringen har kommit till ön för sitt sommarbesök. Den andra sandstranden, 2 km från Fry, är Ammoúda på nordvästkusten, som också är liten och dessutom är det svårt att bada där när det blåser, för det finns undervattensklippor en bit ut i vattnet.
	En tredje strand är Chélatros 12 km sydväst om Fry och bortom klostret Agios Georgios Chadies. Det är en strand med småsten, som jag inte har besökt. För att komma dit måste man ha eget fordon, för ingen buss går dit. Några andra stränder att tala om finns det inte, då Kassos mest har klippkust. Vill man komma till verkligt fina sandstränder när man är på Kassos, så får man bege sig till ön Armathia. Det går båtar dit, men bara under högsäsongen på sommaren.
	Kassos har en historia, som till största delen är den samma som de övriga Tolvöarna har, men en del speciellt för Kassos ska nämnas här och framför allt ska sist massakern på Kassos år 1824 beröras. För att börja långt tillbaka i tiden så har Kassos varit bebott åtminstone redan i neolitisk tid. De som först bebodde ön ska ha varit fenicier och efter dem kom dorer. Ett påtagligt bevis på att ön var bebodd på 1000-talet f.Kr. är grottan Ellinokamára (se del 4) med sin mur. Redan Homeros nämner namnet Kassos i Illiaden bland öar som hade med skepp i den flotta som seglade till Troja. Vissa antika fynd har också gjorts i Emborios (se längst ner i del 3) och obetydliga rester av hellenistiska gravar finns vid Poli.
	Något speciellt om Kassos att nämna finns inte förrän på 1500-talet. Då faller Kassos, såväl som grannön Karpathos, i turkarnas händer år 1537, något senare än Rhodos som föll 1520. Det finns källor som påstår att Kassos var övergivet och lagt i ruiner de 20 sista åren av 1500-talet. Hur det skulle ha blivit så avslöjar källorna inte. Man vet emellertid att Kassos åter var bebott på 1620-talet.
	I början av 1800-talet hade Kassos uppnått ett ekonomiskt välstånd. Man betalade, som de övriga Tolvöarna, en extra skatt till turkarna för att slippa alltför stor turkisk inblandning i det dagliga livet. Ön hade då en handelsflotta på omkring hundra skepp. I samband med att frihetskriget började 1821 utrustade man dessa skepp med kanoner och utförde räder mot turkiska fästen runt östra Medelhavet. Dessa räder var ett hot mot den flotta Muhanned Ali (läs mer om honom på sidan om Kavalla), turkarnas vicekung av Egypten, planerade att sända till Peloponnesos. (Det gjorde han också, men förlorade det berömda slaget vid Navarino 1827.)
	För att näpsa detta hot lät Muhammed Ali en flotta, med 4000 albanska soldater ombord, avsegla mot Kassos 1824. Den 27:e maj nådde den ön Makra och därifrån började man beskjuta Agia Marina, som då var Kassos huvudstad. Beskjutningen besvarades, men den 7:e juni lyckades 1500 albanska soldater landstiga på Kassos vid stranden Andipératos. Reslutatet blev en massaker av befolkningen, man plundrade och bebyggelsen förstördes. De kassosbor som inte dödades bortfördes till Egypten. Ön låg sedan öde, men i början av 1830-talet började en del att återvända. Förintelsen på Kassos är inte glömd, minnet av den uppmärksammas stort varje år på ön den 7:e juni. Mer detaljer om den gemensamma historien för Tolvöarna och allmänt om ögruppen finns att läsa i översikten nedan.
	Del 1  Del 2  Del 3  Del 4  Del 5  Del 6  Del 7
	Något om Tolvöarna