|
|
På höjden ses kyrkan Evangelismós. Området till höger kallas Nos.
|
|
|
Södra delen av Gialos och sluttningen upp mot Chorio. I högra delen av bilden upp mot svackan i bebyggelsen i Chorio finns det en bred trappväg som kallas Kalí Stráta.
|
|
|
Den inre delen av hamnen med ruinerna av Johanniterborgen på berget ovanför. Motivet är till höger om ovanstående bild.
|
|
|
|
|
Klocktornet i den yttre norra delen av hamnen (Mourágio) i Gialos.
|
|
|
Del av Mouragio till vänster om ovanstående bild.
|
|
|
Del av Petíni vid inloppet till hamnen. Petini ligger mittemot Mouragio på andra sidan hamnbassängen och till vänster om motivet i näst översta bilden.
|
|
|
Del av Gialos i skymningen.
|
|
|
Många av innertaken i de större gamla husen på Symi har målningar. Detta tak finns i ett hus ungefär mitt på Kali Strata. Motivet här är något ovanligt då det kommer från betydligt nordligare trakter än Symi.
|
|
|
Här ses Gialós och hela hamnen från bergen ovanför.
|
|
|
Här har tre utflyktsbåtar från Rhodos lagt till för några timmars besök. Då brukar det krylla av turister som man bjuder ut allt möjligt till, bl.a. tvättsvampar, foton från ilandstigningen, kryddor och inte minst mat och dryck.
|
|
|
Alla byggnaderna inuti den centrala delen av lagunen tillhör klostret Taxiárchi Michaíl toú Panormíti som ligger på Symis sydvästra sida. Körvägen från orten Symi över ön till klostret tillkom på 1980-talet, tidigare fanns bara åsneväg.
|
|
|
Taxiarchi Michail tou Panormiti, vanligen kallat Panormitis, har inte längre några munkar, men området är bebott året om. Panormitis är ett vanligt besöksmål för utflyktsbåtarna från Rhodos.
|
|
|
|
Kort beskrivning av Symi
|
|
Hamnbyn på Sými heter Gialós (har en naturlig hamn omnämnd redan i antiken av Plinius som en av de säkraste hamnarna) och är mycket pittoresk. Det är en underbar upplevelse att glida in i hamnen på kvällen eller att lämna den tidigt på morgonen vid solens uppgång. Trots sin litenhet har ön fått en med åren tilltagande turism, fast obetydlig jämfört med t.ex. Rhodos och Kos. Symi, som tillhör Tolvöarna, har en yta av 58 km² och ligger som närmast 7 km utanför Turkiets kust. Antalet invånare är c:a 2500. Huvudorten på Symi utgörs av de sammanväxta bydelarna Gialos och Chorió och kallas Symi.
|
|
Det finns ingen flygförbindelse (dock finns landningsplats för helikopter vid nödfall), men det finns dagliga båtförbindelser med Rhodos i regi av det lokala båtföretaget ANES. Till de närmaste öarna av Tolvöarna, väster om Symi, går det också att komma nästan alla dagar och dessutom lägger flera bilfärjor till på rutten Pireus - Rhodos - Pireus. Båtresan till Rhodos med mindre båt tar c:a två timmar, men med bärplansbåt och andra snabbgående båtar tar resan mindre än en timme. Under turistsäsongen går det dagligen utflyktsbåtar från Rhodos till Symi. De flesta av dessa brukar också gå till klostret Panormítis. Förbindelser med Daça i Turkiet finns också under sommarmånaderna.
|
|
Symi har ett kargt bergigt men vackert landskap med underbar utsikt mot Turkiet. Det går att genomföra, delvis strapatsrika, vandringar till olika delar av ön för att besöka kloster, kyrkor och badvikar. Antalet badstränder nära bebyggelsen är få. Några verkligt fina nås med båt liksom den lilla ön Seskliá. Symi har få vägar, förutom vägar inom det tättbebyggda området vid Gialos, Chorio, och Pédi finns det väg till Nimborió och även till klostret Panormítis (klostret har inte längre munkar men området är bebott). Tyvärr har det på senare år blivit en hel del trafik av bilar och motorcyklar på den förut så lugna ön (min erfarenhet sträcker sig över 20 år tillbaka). Lokalbuss finns mellan Gialos - Chorio - Pedi och dessutom taxi. Post, banker med uttagsautomater och internetkaféer finns också.
|
|
Symi var förr känt för skeppsbyggeri och svampfiske. Svampfisket har i stort sett upphört och de svampar som saluförs på ön kommer utifrån. Däremot finns det fortfarande ett litet varv, som mestadels har hand om reparationer. En ganska betydande odling av fisk (Symi Fish), som exporteras från ön, har utvecklats på senare år.
|
|
Under antiken hade Symi flera namn, det mest kända är Metapontis. Enligt mytologin kommer det nuvarande namnet från en nymf som hette Symi. Hon ska tillsammans med Glafkos ha varit de första invånarna på ön. Mytologin berättar också om kung Nireus som härskare över ön. Symi lär ha deltagit i det trojanska kriget under hans ledning.
|
|
Till den mer kända historien hör att Johanniterriddarna tog makten på Symi 1373. De beviljade dock befolkningen vissa handelsprivilegier, som fanns kvar även sedan turkarna erövrat ön 1523. Den omfattande handeln ledde till goda inkomster, vilket omvittnas av det stora antalet praktfulla hus från 1800-talet, tyvärr många nu i ruiner. Ön kom, liksom de övriga Tolvöarna, under italiensk överhöghet 1912. Symi var ockuperat av tyskarna under andra världskriget och på ön undertecknades den 8:e maj 1945 avtalet om den tyska arméns reträtt från Tolvöarna. Symi och de andra Tolvöarna förenades med Grekland 1948. Mer detaljer om den gemensamma historien för Tolvöarna och allmänt om ögruppen finns att läsa i översikten nedan.
|
|
Del 1 Del 2
|
|
|
|
Något om Tolvöarna
|
|
|
|
|
|
|