|
|
På väg till klostret kan man åka igenom detta ganska speciella hål i berget ovanför en ravin till vänster. Fotot är ifrån några år sedan, numera finns även en annan väg som klarar större fordon.
|
|
|
|
|
På berget ovanför klostret Panagía Myrtidiótissa står detta monument tillägnat sjöfararna.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Klostret sett uppifrån monumentet med korset.
|
|
|
|
Här är ingången till Panagia Myrtidiotissa. Den kan även ses nere till vänster på bilden ovan.
|
|
|
|
|
Alldeles innanför klosterporten. Klosterkyrkans torn kan skönjas i mitten bakom träden.
|
|
|
|
|
|
Längre in på klostrets gård med en del av kyrkan till vänster.
|
|
|
|
Uppe från en gång utefter kyrkan ser man uppe till vänster på berget monumentet med korset som finns på en bild längre upp på sidan.
|
|
|
|
|
Det finns flera trappor inne på klostergården som är mycket grön och välskött.
|
|
|
|
|
|
|
Enligt uppgift har brunnen sitt ursprung från 1866 då en stor underjordisk vattenreservoar byggdes. Bakom brunnen en trappa upp i byggnaden, som utgör en del av klostermuren, ser man loftgången på bilden nedan.
|
|
|
|
|
|
|
Utmed loftgången, skönt skuggad av träd och annan grönska, finns dörrar in till klosterceller. Dessa celler var, enligt beskrivningar, mer av gästrum än bostad för munkar boende permanent på klostret.
|
|
|
|
|
|
|
Södra delen av klostret sett från väster. I förgrunden en maskin som samlar in gröna oliver från avhuggna grenar.
|
|
|
|
|
|
Klostret ses här från nordväst. Cypressen till höger växer inte snett, utan det blåste hårda nordliga vindar.
|
|
|
|
|
|
Något om klostret Myrtidiotissa och abbot Agathangelos Kalligeros
|
|
|
Klostret Panagía Myrtidiótissa (ung. den myrtenbekransade jungfrun) är det kloster som är av störst betydelse för kytherianer, vare sig de bor på Kythira eller i diasporan. Det finns en berättelse om hur klostret kom till. År 1160 eller mer obestämt någon gång under 1400-1500-talen, man vet inte vad som är det rätta, hittade en herde en ikon där klostret nu står. Av någon anledning påstår man sig veta att det i alla fall var den 24 september och det är också den dag det är panigíri, dvs. klostrets festdag.
|
|
|
Ikonen avbildade jungfru Maria och jesusbarnet. Området där ikonen hittades var övertäckt med myrtenbuskar. Vem som placerat ikonen där den låg är helt okänt, som vanligt finns det flera teorier. Hur som helst, herden blev mycket upprymd och tog ikonen med sig hem till den by i närheten där han bodde. Han kom dock till slutsatsen att han måste återföra ikonen till fyndplatsen och där bygga en liten kyrka för den tillägnad jungfru Maria och jesusbarnet.
|
|
|
Herden byggde kyrkan och vårdade den i många år. Efter hans död övertog munken Leondios skötseln av kapellet. Munken byggde ut kapellet och senare kom två ytterligare kapell till på platsen, detta lär stämma med en inventering från 1825. För övrigt verkar det lite oklart vad som hände hände med ikonen, men någon före 1732 hade den blivit förd till katedralen i Chora för att där förvaras bättre skyddad för pirater. Någon form av klosterrörelse måste också ha tillkommit med åren på platsen.
|
|
|
1799 föddes Agathangelos Kalligeros, när han vuxit upp studerade han på prästseminariet vid den Joniska akademin på Kythira (Korfu) och blev präst. I ett brev från 4 mars 1839, undertecknat av metropoliten av Kerkyra, framgår att Agathangelos Kalligeros ska flytta till Kythera för att bli abbot för Myrtidia (som är en annan namnform för klostret). Den 9 juli 1839 blev han officiellt installerad som abbot för klostret.
|
|
|
Hans första uppgift blir att återföra ikonen till klostret från Chora. Efter en del bekymmer bestämmer man på Kerkyra 1842 att ikonen ska återföras och så blev det trots starka protester i Chora. Sedan går några år som man inte vet så mycket om för det fattas en del dokument, men 1851 börjar man bygga en ny kyrka, den som nu finns, över det ursprungliga kapellet som nu alltså befinner sig där inne. 1857 är den nya kyrkan färdigbyggd.
|
|
|
Abbot Kalligeros lyckas sedan få en ikonostas till kyrkan, som egentligen var avsedd för en grekisk ortodox kyrka i Egypten, genom att övertyga skulptören om att det var det rätta att göra. Man beställde sedan ikoner till ikonostasen i Ryssland, men av någon anledning så blev de istället målade på Kerkyra 1861-63 av ikonmålaren Ioannis Staes. Kyrktornet av sandsten byggdes och dekorerades av Nikolaos Fatseas från Livadi på Kythira. Det var färdigt 1888. Sedan byggdes klosterceller som gästrum för besökare.
|
|
|
Slutligen dog abbot Agathangelos Kalligeros, som betytt så mycket för utseendet av det nuvarande klostret, i klostret 1895 i en ålder av 96 år. Han begravdes i klosterkyrkan och 1923 restes ett monument till hans ära. Givetvis har ytterligare byggnationer skett vid klostret efter hans död, men ingen enskild person har betytt så mycket för det nuvarande klostret som han.
|
|
|
Så något om dagens ikon. Varje år från 21 november till första fasteveckan finns ikonen i den lilla kyrkan som herden byggde, resten av tiden är den i den nya kyrkan på sitt marmorfundament. Den ursprungliga ikonen var en enkel träikon som 1837 sattes på en större träplatta och det hela blev övertäckt av en guldplatta med avbildningar i relief. Denna förändring av ikonens utseende utfördes 1837 av Nikolaos Spithas. Det finns två hål i plattan som visar ansiktena av jungfru Maria och jesusbarnet och nederst är det tre mirakler avbildade, längst till vänster herdens fynd av ikonen. Till sist måste givetvis påpekas ikonens förmåga att utföra mirakler, det har skett många under årens lopp. Se en bild av en nutida kopia av ikonen.
|
|
|
Ovanstående berättelse är till största delen en sammanfattning av en (något typiskt grekisk rörig) historiebeskrivning publicerad på engelska av Kytherian Association of Australia. Inget annat land har tagit emot så många utvandrade kythirabor som Australien.
|
|
|
Mer om Kythira finns på öns startsida.
|
|
|
Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7 Del 1 Del 2 - Start
|
|
|
|
|
|
|