Bilder från den grekiska ön Kythira - Andra platser i öster Del 6  Del 7  Del 1  Del 2  Del 3  Del 4  Del 5 - Start

		Efter att ha tagit sig upp från hamnbyn Diakófti ser man att högslätten, som finns på en stor del av det inre av Kythira, börjar. Mot nordväst finns en bergsrygg som höjer sig ytterligare och på sydöstra delen av den ligger klostret Agía Moní. På den förstorade bilden kan man till vänster, en bit ner på bergssidan, se en liten vit prick. Det är ikonostasen som finns på fjärde bilden nedåt. I förgrunden ses bikupor där en del av den berömda honungen på Kythira finns att hämta.
		Om man följer den gamla åsne- och gångvägen upp mot klostret ser klostret ut på detta sätt en bit innan man kommit fram.
		Agia Moni ligger med fantastisk utsikt runt om. Här ses klostret med bakgrunden i sydöst. Nere till höger på bilden ligger byn Avlémonas och på berget rakt fram kyrkan Ágios Geórgios. Diakofti ligger, utan att här synas, långt nere till vänster.
		Ikonostasen som omnämndes i texten till översta bilden på denna sida. Enligt sägnen fann här en herde, som var ute och sökte efter sin fårhjord, år 1759 en ikon med jungfru Maria på ena sidan och Sankt Göran (Agios Georgios) på den andra. Senare byggdes klostret Agia Moni där ikonen nu finns. På ikonostasen sitter en kopia av ikonen som är så blekt att det knappast går att se vad den föreställer. Läs mer om klostret längst ner på sidan.
		Utsikt från ikonostasen mot sydöst. Kyrkan Ágios Geórgios ligger till höger uppe på berget. Vägen, smal och där det är brant betongbelagd, går ända fram till kyrkan.
		Kyrkan som fullständigt heter Ágios Geórgios sto Vounó (Sankt Göran på berget). Den är av byzantinskt ursprung och sägs ha blivit byggd på uppdrag av kejsarinnan Theodora. I närheten av kyrkan fann man under utgrävningar 1993-94 ett oplundrat minoiskt bergtoppstempel. Det är det äldsta och största minoiska av sitt slag som hittills blivit funnet utanför Kreta. Bl.a. har man på platsen funnit över 80 minoiska bronsidoler. Fynden förvaras tills vidare i arkeologiska museet i Pireus. Meningen är att fynden senare ska få ett eget museum på Kythira.
		Agios Georgios är emellertid inte den enda kyrkan på platsen. Till vänster i förhållande till bilden ovan ligger också den lilla kyrkan Panagía Myrtidiótissa, inte att förväxla med det stora klostret i sydväst med samma namn och vilket finns beskrivet i del 3.
		Byn Avlemonas sedd uppe ifrån Agios Georgios. Tills för inte så länge sedan fanns det inte mer än ett fåtal hus i byn, men nu är det en populär turistort om ändå av tämligen begränsad storlek.
		Den lilla hamnen i Avlemonas. När de mer eller mindre av lord Elgin stulna partenonfriserna skulle föras till England 1802 med båten Mentor så sjönk den någonstans utanför här. Man lyckades dock bärga det mesta och slutligen få det till Brittish Museum.
		Del av Avlemonas med Kastéllo, det venetianska kastellet, vars äldsta delar är från ett torn som byggdes 1547. Senare, 1725, tillkom det nuvarande månghörniga kastellet. Ovanför huvudingången kan man se Sankt Markuslejonet. Kastellet är egentligen inte så mycket att se, men några kanoner finns bevarade.
		Det är mest tämligen nya hus i Avlemonas, men här är en äldre administrativ byggnad. Uppe på bergstoppen ses kyrkan Agios Georgios.
		Vy mot ostnordost, Agios Georgios uppe på berget och Avlemonas borta till höger nere vid kusten. Hitanför Avlemonas ligger Kythiras största sandstrand Paliópoli. Något till höger om bildens mitt sticker en liten udde ut i havet, den går under benämningen Kástri.
		Del av Paliopolistranden, som är över en kilometer lång och därmed Kythiras längsta sandstrand, sedd mot västsydväst. En bit bakom klippan (den ses också på bilden ovan till vänster om den bildens mitt) ligger udden Kastri, som också ses på bilden ovan. I detta område låg den förhistoriska staden Skandeia. Läs något om det forna Paliopoli längst ner på sidan.
		En bit sydväst om Paliopolistranden ligger den lilla stranden Kaladí. För att få en uppfattning om bergssidans höjd kan man jämföra med kvinnan som går på stranden nere till höger. Det går en trappa med över 100 trappsteg ned till stranden. Söder om Kaladi går bergen direkt ned mot havet utan strand, vilket också är det mest vanliga på Kythira.
		Ungefär 4 km väster om Paliopoli på detta lilla berg ligger Paliókastro med förhistoriska lämningar. Läs något mer om Paliokastro längst ner på sidan. Till höger i bilden ses kyrkan Ágios Vasílios.

	Något mer om några av platserna i öster
	Agía Moní är tillägnat jungfru Maria och har de nuvarande klosterbyggnaderna från 1840. Klostret har panigíri, dvs. helgonfest, på frälsarens dag den 6:e augusti. Frihetskämpen Theódoros Kolokotrónis, känd från befrielsekriget som började 1821 mot turkarna, hade under en tid före kriget sin tillflykt undan turkarna i det dåvarande klostret. Här bör påpekas att Kythira sedan 1814 stod under engelskt protektorat tillsammans med de övriga Sjuöarna. Kolokotronis lovade att som tack för vistelsen, om Grekland blev befriat, så skulle han låta restaurera klostret. 1822 var Peloponnesos befriat och han uppfylde redan då sitt löfte. På initiativ av metropoliten (biskopen) av Kythira tillkom nyligen en byst av Kolokotronis, väl inhägnad till skydd mot getterna som strövar omkring, där den c:a 3 km långa belagda vägen upp till klostret börjar vid huvudvägen.
	Paliópoli var platsen för den forna staden Skandeia som omnämnts av t.ex. Thukydides. Området är det på senare år mest utgrävda på Kythira, men det är ändå ännu blygsamt utforskat i förhållande till andra ställen i Grekland. Vid Kástri har man gjort fynd som av arkeologer anses vara minoiska från omkring 2500 f.Kr. Minoer från Kreta ska alltså ha kommit hit och skapat en koloni (jämför med de minoiska fynden vid Ágios Geórgios). I närheten av Kastri låg också Skandeias hamn. Området såg dock helt annorlunda ut i forntiden med små vikar som nu slammat igen. På Kastri har man även hittat spår av romerska befästningsmurar, som framträder tydligare på foton från luften. Något längre in från kusten har man också funnit bronsåldersgravar i utgrävda grottor. Man har i området också gjort fynd från senare tid fram till tidig byzantinsk tid. Det var också vid Paliopoli som Afrodite ska ha stigit upp ur havets skum enligt traditionen, men det gjorde hon ju också på Cypern. Vilken som är den rätta platsen får de två öarna träta om.
	Paliókastro är förhistoriskt och man vet man inte mycket om det. Man har funnit rester av en 4 meter hög mur, men en stor del av stenarna i muren ingår nu i kyrkan Ágios Kosmás uppe på berget. Fynd från Paliokastro finns i arkeologiska museérna på Kythira och i Athen, men också i London och Berlin. Man kan endast komma upp på berget längs en stig som inte underhålls. Det sägs enligt legenden att kung Menelaos av Sparta vistades vid Paliokastro på somrarna.
	Mer om Kythira finns på öns startsida.
	Del 6  Del 7  Del 1  Del 2  Del 3  Del 4  Del 5 - Start