Om Cypern i korthet

	Cypern är Medelhavets tredje största ö med en yta av 9251 km² varav 17% är skogklädd. Den är 240 km från öst till väst och 100 km från norr till söder. Det finns två bergsområden: De till stor del skogklädda Troodosbergen, som upptar en stor del av mellersta och västra delen av ön, och de långsträckta och smala Pendaktylosbergen (efter en av topparna som heter Pendáktylos), som ligger ligger i norr och har sin fortsättning i den långa och smala Karpashalvön som går ut mot nordöst. Pendaktylosbergen kallas ofta för Kyreniabergen efter staden Kyrenia på nordkusten och de är kända för sina korsriddarborgar. Den högsta toppen bland Troodosbergen heter Olympos och är 1953 m ö.h. medan den högsta toppen bland Kyreniabergen bara når lite över 1000 m ö.h. (toppen Kyparissóvouno 1024 m ö.h. nästan längst i väster).
	Mellan bergen utbreder sig den stora och bördiga Mesaoríaslätten som upptar en tredjedel av Cyperns yta. Det finns inga floder utan bara åar och några vattenkällor. Klimatet är ett typiskt medelhavsklimat med milda, regniga vintrar och varma, torra somrar. Det finns inga större vilda däggdjur. Mufflonfår fanns för länge sedan som vilt djur men finns nu bara i inhängnader. Däremot finns det en hel del fåglar varav två arter och fem underarter klassas som endemiska.
	Längre än så här kan man inte komma i en beskrivning av dagens Cypern utan att ta med det faktum att Cypern sedan den turkiska invasionen 1974 i praktiken, trots oändliga försök av FN och andra till någon slags förening, består av två stater. Den största och som räknas som det legala Cypern är Republiken Cypern (Kypriakí Dimokratía på grekiska och Kibris Cumhuriyeti på turkiska) som bildades 1960 som ett land omfattande hela Cypern där grekcyprioter och turkcyprioter skulle leva sida vid sida, men som nu ugör bara knappt två tredjedelar av Cypern i söder och med bara grekcypriotisk befolkning. Den andra staten, som är ett resultat av den turkiska invasionen 1974 och den folkomflyttning som skedde efteråt, är den i norr 1983 utropade Norra Cyperns turkiska republik, som emellertid endast officiellt erkänts av Turkiet. Genom att grekcyprioterna förkastade den s.k. Annanplanen vid folkomröstningen 2004 är det bara Republiken Cypern som är medlem i EU sedan 1:a maj 2004.
	Läs mer om Cyperns historia på sidan "Historia". Mer att läsa om Cyperns politiska ställning, inre förhållanden och alla turer i förhållandet mellan grekcyprioter, turkcyprioter och omvärlden i modern tid finns på sidan "Cypernkonflikten".
	Invånarantalet på Cypern är i avrundade tal enligt uppskattningar från 2011 840000 i Republiken Cypern (grekiska delen) och 285000 i Norra Cyperns turkiska republik (turkiska delen). Av antalet boende i den grekiska delen är givetvis den dominerande parten grekcyprioter, men knappt 100000 är utlänningar. Sedan gammalt främst engelsmän, men numera finns det även ungefär samma antal ryssar (främst boende i Limassolområdet) omkring 35000. Till grekcyprioterna räknas också omkring 20000 armenier och maroniter. Grekcyprioterna är huvudsakligen grekiskt ortodoxa kristna medan turkcyprioterna är sunnimuslimer.
	I den turkiska delen är invånarna inte till största delen turkcyprioter, de är under 100000 till antalet. Den låga siffran förklaras av att över 55000 turkcyprioter har emigrerat sedan 1974 p.g.a. dåliga ekonomiska förhållanden. Största delen av befolkningen, omkring 150000, är turkar som kommit dit från Turkiet sedan invasionen 1974, de anses som illegala av grekcyprioterna. Dessutom finns det 35000 turkiska soldater.
	Då Cypern invaderades 1974 var turismen till stor del lagd till norra Cypern med sina fina stränder, som t.ex. till det då inte ens färdigbyggda i området kring Ammóchostos (Famagusta). Staden Kyrenia på Cypern var också en betydande turistort. Det var i huvudsak grekcyprioter som drev hotellen och turistanläggningarna och i och med att de nämnda områdena kom att hamna på den turkcypriotiska sidan i norr avtog turismen där abrupt då grekcyprioterna försvann därifrån. I stället är nu Ágia Nápa, Protáras, Lemesós (Limassol), Lárnaka och allra senast Páfos i den grekcypriotiska delen som är de mest frekventerade turistorterna. Lemesos, Agia Napa och Protaras har desvärre delvis mastodontlik uppbyggnad av hotell och andra turistanknutna anläggningar.
	Det som skrivs i fortsättningen nedan att gäller i huvudsak den grekcypriotiska delen av Cypern.
	Huvudstad och största stad i Republiken Cypern är Lefkosía (Nicosia). Mer att läsa om staden finns på sidan "Lefkosia". (Lefkosia, på turkiska Lefkosa, är också huvudstad för den turkcypriotiska delen, men det är då givetvis den del av staden som ligger på norra sidan.) Vid den turkiska invasionen var en ny flygplats utanför Lefkosia just färdigbyggd men den ligger oanvänd och området övervakas nu av FN (UNFICYP). I stället byggdes i Larnaka en internationell flygplats som nu tar emot de flesta besökarna till Cypern.
	Näst största stad är Lemesos (Limassol). Mer att läsa om staden finns på sidan "Lemesos". Tredje största stad är Larnaka. Mer att läsa om staden finns på sidan "Larnaka". Den fjärde staden på den grekcypriotiska sidan är Pafos med 50000 invånare.
	Grekiska är det officiella språket men de flesta talar mycket bra engelska och skyltar har i ännu större utsträckning än i Grekland text med latinska bokstäver. Detta gör att det inte är någon som helst svårighet för den icke kunnige i grekiska att göra sig förstådd.
	Cypern är i flera avseenden delar mer europeiskt än Grekland och t.ex. är det juridiska och administrativa systemet uppbyggt efter brittisk modell beroende på den långa tiden under britterna. Ett annat påtagligt minne från den brittiska tiden (och kanske också till förtret för en del besökare) är att de elektriska uttagen är av den något udda brittiska typen.
	Till skillnad från Grekland där det oftast finns gott om vatten så är det en bristvara på Cypern. För att få dricksvatten så har man byggt avsaltningsanläggningar för havsvatten och också dammar för att bättre ta tillvara regnvatten. Man har också länge lagt stor vikt vid att rena avloppsvatten. Allt inte minst för att kunna ta emot alla turister som kommer.
	Trots att det inte är överskott på vatten så har Cypern ett betydande jordbruk som sysselsätter något över 7% av arbetskraften. Efter Cyperns delning så kom 70% av den allra bördigaste jorden inklusive omfattande fruktodlingar att hamna på den turkcypriotiska sidan. Därför var man i söder tvungen att odla upp mindre bördig mark för att ersätta den förlorade. Detta har man man också har lyckats mycket väl med.
	Viktiga exportvaror är kläder, skor, läkemedel, cement, cigaretter, möbler, pappersvaror, vin, potatis och citrusfrukter. Turismen är också av stor betydelse för Republiken Cyperns inkomster. Den står för ungefär 10% av både BNP och sysselsättningen. Det kommer c:a 2,5 miljoner turister varje år. Hälften av dessa kommer från Storbritannien, resten kommer i storleksordning huvudsakligen från Skandinavien, Ryssland och före detta sovjetrepubliker, Tyskland, Grekland och Schweiz.