|
|
Om man går vägen förbi den stora kyrkan i Linaria och passerar krönet på den udde man är på så ser man snart kyrkan Agios Andreas i sluttningen en bra bit nedanför vägen, men ändå liggande högt ovanför vattnet.
|
|
|
|
Man är först inte helt säker på att det är en kyrka, då man ser ett platt tak och inte så lätt ser det vita korset mot den vita bakgrunden, men då man kommit en bit ner avtecknar sig korset tydligt mot bergen ovanför Kalamitsabukten.
|
|
|
|
Utsikt från Agios Andreas. Till vänster utanför bilden finns Kalamitsa med den långa stranden. På andra sidan vattnet, något till vänster om bildens mitt där man ser en väg börja gå uppåt, ligger ett grönområde och där finns källan Nifi. Där finns också den sydligaste bebyggelsen på Skyros. Längre bort finns bara några enstaka hus.
|
|
|
|
Här ses nu porten till kyrkan.
|
|
|
|
Går man in genom porten så visar det sig att man inte kommit in i själva kyrkan, utan till ett fyrkantigt förrum med stenbänkar runt väggarna och med ett traditionellt platt skyrostak. Detta förrum, troligen av senare datum än själva kyrkan, används förmodligen då det är panigíri, en fest på helgonet Agios Andreas dag den 30: november. Då kan det blåsa hårt här (det blåste ganska bra också i mitten av maj) och rummet kommer väl till pass.
Öppningen i väggen rakt fram leder in till den ursprungliga lilla kyrkan.
|
|
|
|
|
|
|
Här ses nu insdan av kyrkan, som har traditionell utformning, med en ikon avbildande helgonet Andreas längst till höger på ikonostasen.
|
|
|
|
|
|
Ikonen med Agios Andreas. Aposteln Andreas, äldre bror till Simon Petrus, var ursprungligen fiskare. Innan han blev Jesus förste lärljunge tillhörde han kretsen av lärljungar kring Johannes Döparen. Det finns inte mycket känt om Andreas, men här följer något mer. Han föddes i Betsaida i Galliléen. Efter Jesus död antas att han verkade för kristendomens utbredning i Mindre Asien, Skytien (Krimtrakten) och ända upp till floden Volgas område, varför han blivit Rysslands skyddshelgon. Efter det att han grundat en kyrka i Byzans blev han på den grekiske prokonsuln Egeas befallning korsfäst i staden Patras på Peloponnesos på ett tvärkors, som är avbildat på ikonen, varvid han led martyrdöden. Efter detta kallas denna typ av kors för andreaskors. Det antas att korsfästelsen skedde år 83 och att det var den 30:e november, den dag som nu är helgonets dag i den grekiska ortodoxa kyrkan och även namnsdag (tillsammans med den svenska namnformen Anders) i den svenska almanackan.
(Andreas är också Skottlands skyddshelgon och sista november är skottarnas nationaldag. Den skotska flaggan har ett vitt andreaskors på blå botten.)
|
|
|
|
|
|
Den ursprungliga kyrkodelen med absiden mot öster.
|
